Folkloristik Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet folkloristik

1. Som eget universitetsämne föddes folklivsforskningen då en docentur för Sven Lampa 1909 inrättades vid Uppsala universitet. På grund av innehavarens sjukdom kom den endast att bedrivas några få år. Mer betydelsefullt blev då 1918 den Hallwylska professuren i Nordisk och jämförande folklivsforskning (från 1971 i Etnologi, särskild europeisk) inrättades vid Nordiska museet inrättades. Professuren kom från 1978 att kopplas till Stockholms universitet. Då ämnet 1926 blev examensämne vid Uppsala universitet blev namnet Nordisk etnologi. Etnologi var då samma sak som allmogeetnografi. Även då ämnet senare inrättades vid Göteborgs högskola fick ämnet namnet Nordisk etnologi. 1946 inrättades en professur i Folklivsforskning i Lund, med inriktning mot etnologisk verksamhet, och 1948 inrättades en professur i Uppsala med inriktning mot folkloristik. Professurerna var kopplade till ULMA respektive Dialekt och ortnamnsarkivet i Lund. (källa)
2. Filologi i inskränkt bemärkelse blir därmed en underavdelning av vetenskapen om den mänskliga kulturen. Det torde emellertid vara omöjligt att tillfredsställande definiera filologi eller avgränsa den mot andra kulturgrenar, då termen från början ej var skarpt begränsad, sedermera har den förskjutits högst väsentligt. På många håll gör man filologi liktydigt med språkvetenskap, medan andra sätter dessa båda som varandras motsatser. Numera anses filologi som sammanfattningen av språk- och litteraturvetenskapen, med lingvistik och litteraturhistoria, folkloristik, mytologi med mera som särskilt differentierade discipliner. Som centrum betraktas då studiet av litteraturen, varvid textkritik och interpretation är de båda huvudgrenarna. I fråga om äldre kulturstadier är förbindelsen mellan språk- och litteraturstudiet trängre och nödvändigare än i fråga om yngre perioder, då källor allmänt sett är rikare och pålitligare. Det har framhållits att samarbete är nödvändigt, lingvisten kan inte umbära de skriftliga källorna, vilkas tolkning ej är möjlig utan litteraturhistorisk metod, medan litteraturhistorikern å sin sida måste förlita sig till filologen för grundläggande textbehandling, för kännedomen om den allmänna beskaffenheten av en tids språkbruk och fastställandet av det individuella språket, stilen, som är föremål för stilistiken. (källa)
3. Det vetenskapliga studiet om folklore kallas folkloristik. Arkivens folkminnessamlingar är viktiga källor för många människor och för forskare inom flera vetenskapsgrenar, såsom etnologer och historiker. I Sverige omfattar disciplinen folklivsforskning även folkloristiken. (källa)
4. Folkloristik är ett samlingsnamn för läran om alla yttringar av folktro och diktning. Den omfattar vetenskapliga studier av folklore som utgör materialet. Med andra ord studeras sagor, sägner, gåtor, ordspråk och vitsar, samt olika uppfattningar inom bland annat folkmedicin, ritualer, magi och religion. (källa)