Folkminnesarkiv Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet folkminnesarkiv

1. Pihl, Carin. (1948) Verben i överkalixmålet. Skrifter utgivna genom Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala. (källa)
2. Lasse-Majas berättelser blev än mer populära efter hans död. "Vad som lästes bland folket? Ja, det var mest Lasse-Maja och bibeln", sa en äldre man i Torshälla som på 1930-talet intervjuades av Uppsala folkminnesarkiv. (källa)
3. Folkminnesarkivet i Lund nr 3705:150 och 4162:62. (källa)
4. Efter att ha flyttat till Vilhelmina arbetade Lisa Johansson inom många olika områden. Hon skötte telefonväxeln, gjorde olika dagsverken och var desinfektör av hus där någon insjuknat i tuberkulos. Hon började utnyttja sina omfattande och ingående kunskaper om vardagligt liv i lappmarkerna som meddelare till Nordiska museet och Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (ULMA). Hennes bidrag uppgår till flera tusen handskrivna kvartoblad. Hon nedtecknade också över 500 gamla växtfärgningsrecept, de flesta ett arv från mormodern Eva Ersson (1848–1914). En del av dessa återfinns i häftet Gamla, i lappmarken kända växtfärgningsrecept, som utgavs för första gången 1948. (källa)
5. Pentadiska siffror förekommer på den omstridda amerikanska runstenen Kensingtonstenen, som utger sig för att vara rest 1362, men vilken skapades eller hittades 1898 av svensken Olof Öhman i Minnesota. Kensingtonstenens pentadiska siffror är identiska med de pentadiska siffror som den 18-årige skräddarlärlingen Edward Larsson tecknade ner 1885 och som finns bevarade i Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå. Larssons nedteckning är dock det äldsta belägget för just denna typ av pentadiska siffror. (källa)
6. Otto von Friesen valdes in som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1928, var ledamot av Vitterhetsakademin, hedersledamot av Smålands, Göteborgs, Gästrike-Hälsinge och Uplands nationer, ordförande i styrelsen för Landsmåls- och Folkminnesarkivet i Uppsala. Han var även ledamot i styrelsen för Upplands Fornminnesförening från 1910 och dess ordförande 1918–27. (källa)
7. Landtmanson blev filosofie kandidat i Uppsala 1899, filosofie licentiat 1904 och filosofie doktor 1905. Han blev adjunkt vid högre allmänna läroverket i Västerås 1909, lektor 1912, och var dess rektor 1925–41. Han var tillika bibliotekarie vid läroverkets bibliotek från 1912 samt domkapitelledamot från 1913. Han företog en studieresa till Tyskland 1905. Utöver nedanstående skrifter författade han uppsatser i kulturhistoriska, språkliga och pedagogiska ämnen. Hans språkliga, folkloristiska, kulturhistoriska och musikaliska uppteckningar är deponerade i Dialekt‐ och folkminnesarkivet i Uppsala. (källa)
8. Det praktiska ansvaret för att intentionerna i minoritetsspråkslagen följs upp ligger för finska, romani och jiddisch hos Språkrådets språkvårdsavdelning, och för meänkieli och samiska hos Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM). (källa)
9. 1954–1992 gjorde Ingvar Norman cirka 45 000 noteringar för Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala. (källa)
10. Han var mycket aktiv i hembygds- och spelmansrörelsen i början på 1900-talet och en skicklig fiolspelare. Bland annat var han uppgiftslämnare till Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala och som folkmusikupptecknare samt skrev artiklar i dåvarande Ungdomsringens tidning Hembygden. Han skrev och berättade ofta och publicerade ibland sina alster i antologin Hälsingerunor. När han föreläste gjorde han det i regel utan att begära ersättning. Hans mest kända verk är boken Hälsingeminnen utgiven 1910, en samling sägner, skrönor och berättelser från det hälsingska kulturarvet. Mycket av det han skrev och berättade har senare visat sig vara falsarier och fantasier, vilket kan ses som ett exempel på den gamla Götiska berättartradition som varit på modet under första halvan av 1800-talet. (källa)