Folkskollärarinna Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet folkskollärarinna

1. Utöver Eschelsson och Larsson-Lessel skrev 1 200 folkskollärarinnor på en petition till riksdagsmännen om att behålla likalönsprincipen. Lärarinnorna höjde sina röster mot olika lön för lika arbete. Under påsklovet 1906 bildades en ny riksdagsorganisation Sveriges Folkskollärarinneförbund i protest mot att regeringen och SAF hade svikit kvinnorna i lönefrågan. Organisationen ifrågasatte också den ojämna könsfördelningen i SAF:s styrelse och att överlärartjänsterna endast var öppna för män. Organisationens fortsatta uppgift blev att bevaka lärarinnornas rättigheter inom lärarkåren. Trots lärarinnornas motstånd gick löneregleringen igenom enligt Bergs förslag. Propositionen utlöste en debatt i riksdagen och sex motioner i frågan väcktes. Vissa ansåg att läraryrket bör feminiseras och att behålla männen i yrket var slöseri på statens resurser. Andra i linje med lärarinneförbundet ansåg att brytandet av likalöns traditionen var en kränkning mot lärarinnorna då de hade samma arbetsuppgifter och kompetens. Det fanns även ett dolt klassargument i frågan, folkskollärarinnorna kom i regel från en högre social bakgrund, en viss klasställning krävde en viss lön. Men de allra flesta ställde sig bakom principen "lön efter kön". De ansåg i linje med Bergs proposition att kvinnornas sämre fysiska förmåga hindrade dem från att utföra lika värdefullt arbete. Fridtjuv Berg uttryckte detta i kammardebatten "Lärare och lärarinnor presentera måhända lika mycket arbete --- och säkerligen lika värdefullt arbete, men de presenterar helt visst icke samma slags arbete.". (källa)
2. Ursprung i en satsning på barnkolonier sommartid för fattiga stadsbarns möjlighet till en tids sommarvistelse på landsbygden i Roslagen från 1884 på initiativ av folkskollärarinnan Agnes Lagerstedt efter schweizisk förebild. Året därpå, 1885, bildades på initiativ av kronprinsessan Victoria Föreningen för skollovskolonier. För att möjliggöra fler sommarkolonier på fler platser började man på olika orter arrangera festligheter och aktiviteter för att få in medel till detta. En första Barnens Dagsfest anordnades 11–12 maj 1901 i Casselska parken i Grängesberg och för pengarna inköptes en fastighet på Öddö i Strömstad, dit grängesbergsbarn kunde åka sommartid. (källa)
3. Gunnar Arhammar var son till folkskollärarinnan Judit Arhammar, ogift Eriksson och Barning, och musikdirektör Herman Åkerberg. (källa)
4. Till en början hade Meyer svårt att få beställningar i brons. Han göt istället takprydnader och trädgårdsfigurer i zink. I mässing göts dörrhandtag, nyckelskyltar och dylikt. Produktionen av konstbronser expanderade kraftigt från cirka 1885. År 1895 gifte sig Meyer med folkskollärarinnan Anna Sofia Nilsson (1871-1953). De fick tre barn Greta, Fritz och Karin. 1897 utställde Meyer på Allmänna konst- och industriutställningen och fick ett helt kapitel i utställningens officiella berättelse. (källa)
5. Från början var det enbart män som kunde utbilda sig till folkskollärare men redan i mitten av 1800-talet började man ta emot en del kvinnor. En stor del av de män som valde att utbilda sig till folkskollärare kom från enkla förhållanden. Kvinnor som utbildade sig till folkskollärarinnor var av något högre social grupp. (källa)
6. Hon var även verksam inom fortbildning av lärare och höll till exempel gymnastikkurs för folkskollärarinnor i regi av GCI 1908, och nämns som "påräknad lärarkraft" till en instruktionskurs för sjukvårdslärarinnor i Röda korsets regi 1921. (källa)
7. Göteborgs Kvinnliga Folkskoleseminarium vid Sigrid Rudebecks skola – vilket var det formella namnet – började sin verksamhet med höstterminen 1909. Antalet sökande var 41 till den första avdelning som upprättats, och 28 av dessa antogs efter inträdesprövningar. Anna Borgström, som genomgått Kungl. Högre Lärarinneseminarium, anställdes som föreståndarinna för seminariet och för övningsskolan. Vid läsåret 1913–1914 var övningsskolan färdigbildad med åtta klasser, vilka motsvarade småskoleavdelning med två klasser, folkskoleavdelning med fyra klasser samt en tvåårig överbyggnad där övergång kunde ske till realskoleavdelningens sjätte klass vid Sigrid Rudebecks skola. Lokaler i fastigheten Viktoriagatan 3 hyrdes först för verksamheten, men på våren 1918 köpte man istället hela fastigheten Viktoriagatan 3. Det rådde lärarbrist i Sverige då seminariet upprättades, men den åtgärdades ganska snart. En konsekvens av det blev att läroverksöverstyrelsen meddelade de privata folkskoleseminarierna att från hösten 1925 fick inga nya kurser startas och att dessa seminarier successivt skulle avvecklas. Sista gången som folkskollärarinnor utexaminerades från seminariet vid Sigrid Rudebecks skola var på våren 1927. Sammanlagt hade då 800 lärarinnor utbildats. Skolan hade varje år haft cirka 120 elever, då man tagit in 30 elever i var och en av seminariets olika avdelningar. (källa)
8. Hon var utbildad folkskollärarinna, ett yrke som hon ägnade sig åt fram till 1904 och som präglade hennes sätt att skriva. Hon fortsatte att vara pedagog och folkbildare även i artiklar och böcker. 1906 publicerades hennes första artikel i Svenska Slöjdföreningens tidskrift, där hon senare flitigt medverkade. Mycket av sina kunskapar, intryck och kontakter fick hon under den tid hon var anställd vid Handarbetets vänner, först som sekreterare 1907–1911 och därefter som föreläsare vid lärarinneseminariet fram till 1920. Som amanuens vid Gävle museum (Länsmuseet Gävleborg i Gävle) hade hon under en period anknytning till museivärlden. (källa)
9. Den förste skolläraren i socknen anställdes 1845. Folkskolan i Folkesberg, söder om tätorten, byggdes 1869 och småskolan i Låghem, ute på Toseslätten, 1923. Skolbarnen gick varannan dag och det fanns en småskollärarinna och en folkskollärarinna. Ytterligare en småskollärare och en folkskollärare kom när en skola vårterminen 1944 startade i själva samhället, i ett tidigare bostadshus bredvid Lantmannaskolans ladugård, på södra sidan av kustvägen. Samma termin upphörde varannandags-skolgången. Inte förrän 1954 fick Dingle en Centralskola. Den invigdes av kung Gustaf VI Adolf när han besökte Dingle 1955. (källa)
10. Anni Swan tog studentexamen från Helsingfors Finska Samskola 1895 och inledde därefter sina studier i humaniora vid Helsingfors universitet. Hon avlade dock inte någon examen utan 1899 flyttade till Jyväskylä för att utbilda sig till folkskollärarinna vid ett seminarium. Hon arbetade sedan i femton år som lärarinna i Sveaborg och i Helsingfors. (källa)