Folksuveränitet Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet folksuveränitet

1. Under den demokratiske presidenten Franklin Pierce (president 1853–1857) flammade slaveristriden i kongressen åter upp vid debatterna (1854) om den så kallade Kansas-Nebraskalagen. Med tillämpning av läran om befolkningens egen suveränitet höll denna lag slavfrågan öppen vid organiseringen av territorierna Kansas och Nebraska, trots att slaveri inom dessa delar av Louisianaköpets område redan 1820 förbjudits genom Missourikompromissen. Påverkade av detta lagbeslut, som tycktes öppna obegränsade nya möjligheter för slaveriets anhängare inom demokraterna, sammanslöt sig whigpartiet, freesoilers och en del antislaveridemokrater till ett nytt stort parti, Republikanska partiet. Det nya partiets framgångar, med överste J. C. Frémont som kandidat vid 1856 års presidentval, visade att demokraternas tidigare inflytande i vissa delstater i väster och norr var på upphällningen. Den som blev vald till president var dock demokraten James Buchanan (president 1857-1861). Slaverianhängarnas anspråk kulminerade 1857 i USA:s högsta domstols utslag i Dred Scott v. Sandford-målet om den rymde slaven Dred Scott, där det uttalades att kongressen ej hade befogenhet att förbjuda någon delstats medlemmar att föra sin egendom av godtyckligt slag (således även slafvar), in på allmänt område, ej heller att bemyndiga något territoriums legislatur att förbjuda detta. Endast de särskilda delstaterna kunde reglera frågan om "slavegendom". Därmed hade Kansas-Nebraskalagens "folksuveränitet" gått samma väg som Missourikompromissens slaveriförbud. (källa)
2. Representativ demokrati avser ett system där folket styr genom val av partier eller företrädare med beslutanderätt. Representativ demokrati kan också ses som en samlingsbeteckning för en mängd demokratiska modeller. Gemensamt för dessa är dock att kärnan består av regelbundet återkommande val mellan konkurrerande representanter. Folksuveräniteten åstadkoms genom att medborgarna påverkar styret genom att rösta i dessa val. Den är den absolut mest spridda metoden för att auktoritativt och legitimt utöva kontroll, utkräva ansvar och utveckla debatt i moderna demokratier. (källa)
3. Masius ungdomsliv och teologiska utbildning ägde rum i Tyskland och Nederländerna, där han studerade vid olika universitet (Giessen, Leyden, Utrecht), men hans mandomsgärning utövades i Danmark. Hans mor var nämligen syster till hovprästen i Köpenhamn Johan Bremer. År 1670 vistades Masius en kortare tid i Köpenhamn, kom senare tillbaka, predikade i Sankt Petri kyrka och knöt där förbindelser, som blev avgörande för hans framtid. År 1682 begav han sig som dansk beskickningspräst till Paris och upplevde där upphävandet av det nantesiska ediktet, 1686 vände han tillbaka som hovpredikant och professor i teologi. I Danmark reste han en strid mot de reformerta, i det han ledde kungamaktens uppmärksamhet på, att dessa hyllade folksuveräniteten och därför var politiskt farliga personer. Detta förde till en häftig strid med reformerta teologer runt om i Europa, i vilken strid han stöttades av sin älsklingslärjunge, den lärde Søren Lintrup. Hans viktigaste motståndare var den berömde rättsfilosofen Christian Thomasius i Halle, dennes kvicka motskrift gjorde Masius så upprörd, att han övertalade kungen till att låta bränna den offentligt av bödeln som skandalskrift och begära dess författare bestraffad, vilket kurfurst Fredrik Vilhelm av Brandenburg dock inte ville ge sig in på, tvärtemot krävde han, att kungen skulle straffa sin hovpräst. Striden förde till, att de reformertas ställning i Danmark förvärrades, och det utfärdades förbud för unga danska adelsmän att vistas vid kalvinska universitet. Efter att Masius, som genom sitt äktenskap hade uppnått stora rikedomar, var död, blev hans barn upptagna i den danska adeln under namnet von der Maase. (källa)