Folktro Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet folktro

1. I svensk folktro trodde man förr att gulsot kunde ha orsakats av att en gul fågel hade flugit över ens obäddade säng på morgonen. Ett botemedel inom folkmedicinen var att äta någon del av en gul fågel, oftast en gulsparv. Det gick också bra att äta gul mossa, saffran, svavel, smörblommor, ägg eller något annat gult enligt principen att lika botar lika. Ibland kunde även avföring eller djurlöss förtäras som botemedel. Vid bortmätning användes en gul tråd och vid smörjning skulle man krypa genom en gul garnhärva. (källa)
2. På Gotland - där benämningen är "bandfast tun" (gotländska) - används istället för vidjor bandar. Detta är klenare enesgrenar på ca 120 cm där endast riset i toppen lämnas kvar. Dessa värms över en eld och vrids fast mellan störparen och därefter läggs trodren vilande på dessa. På så sätt skapas ett stabilt och, vid bra materialval, hållbart staket som står sig i upp till 40 år. Gärdesgårdar förekommer numera både som staket omkring privata trädgårdar och som stängsel i kulturhistoriska miljöer. Enligt gammal folktro ska eneruskorna vridas ut från gården, för att hindra trolldom och andra förtretligheter att komma in. (källa)
3. I allmänt språkbruk är en hedning en person som inte omfattar den etablerade monoteistiska religionen, till exempel en schamanist eller asatroende. I svensk folktro betraktades ett nyfött barn som hedet, tills det blev döpt, och måste under tiden skyddas mot ont, särskilt mot trollen (se bortbyting). (källa)
4. Hedendom eller paganism är benämningar på religiösa kulturer, vanligen polyteistiska, eller animistiska. Begreppet ställs i kontrast till en annan religion (främst kristna, judar och muslimer) gentemot denna annorlunda religion, men ibland kan även t.ex. kristna beteckna muslimer som hedningar. Begreppet har därför använts om ett brett omfång av andliga eller rituella utövanden eller övertygelser inom folktro och polyteistiska religioner. (källa)
5. I svensk folktro var hackhemman en gammal odlingsplats med stengärdesgårdar och rösen ute i markerna. Man antog att de tidigare jordbrukarna hade varit småväxta och därför var deras murar och rösen så låga. De ska ha bott i rishyddor eller jordkulor och ha bakat sitt bröd på flata stenar samt ha haft hackan som sitt viktigaste redskap. Forna tiders svenskar funderade mycket över vilka dessa människor kan ha varit och därvid nämns särskilt ofta samer eller frigivna trälar. Märkligt nog används ordet hackhemman i sägnerna ibland även för brukarna av dessa hemman. (källa)
6. I svensk folktro trodde man att man drabbades av hicka när man hade blivit förtalad av någon. Gissade man vem det var skulle hickan gå över. Ett annat sätt att bli kvitt hickan var att säga: "Kyss mig i ändan!" En tredje behandling i folktron var att dricka tre klunkar vatten och för varje klunk kasta en blick under kärlets botten. Den som ville hjälpa till med att bota den som hickade kunde skrämma eller förarga vederbörande. Om en svårt sjuk person började hicka ansågs det vara ett varsel om död. (källa)
7. Huldran, (huldrefolk) Skogsfrun, Skogssnu(v)an, Skogsnymfen, Skogsrået eller Råndan är ett kvinnligt skogsväsen i nordisk folktro. Hon är ett rå eller en rådare. (källa)
8. Huskurer går ofta i arv inom släkten och kan ha sitt ursprung både i äldre läkemetoder, i folktro och i magi. Ofta utnyttjas sådana ingredienser som honung, sprit och diverse växtdelar i huskurerna. I regel gör dagens huskurer ingen direkt skada och en del är även direkt välgörande men de kan göra indirekt skada vid allvarliga sjukdomar om man föredrar huskuren framför modern medicin. I andra fall har läkarna nu börjat studera gamla huskurer lite närmare för att utvärdera om de kan vara ett alternativ till medicinering. Ett sådant exempel är lindrig depression där örten johannesört studeras som alternativ till traditionella mediciner. (källa)
9. Tomten (från ordet tomt), tomtegubben, gårdstomten, tomtrået, är gårdens skyddsväsen i nordisk folktro. (källa)