Fordonsförare Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet fordonsförare

1. Begreppet gångfartsområde och dess märke infördes i Sverige den 1 juni 2007 och ersatte begreppet gårdsgata. För de då befintliga gårdsgatorna gällde de äldre lagkraven fram till 31 maj 2012 och den äldre skyltningen fick användas fram till dess. Därefter accepterar lagen inte längre begreppet gårdsgata. Ett gångfartsområde måste vara utformat så att det framgår att gående nyttjar hela ytan och så att det inte inbjuder fordonsförare att köra fortare än gångfart, vilket inte krävdes för föregångaren gårdsgata. Det var därför inte avsett vid lagändringen att alla gårdsgator skulle bli gångfartsområden. (källa)
2. 1.När flera fordons kurser korsar varandra, har man väjningsplikt mot korsande trafik från höger, om inget annat anges. I (vissa) länder med vänstertrafik har man dock väjningsplikt mot korsande trafik från vänster. I vissa länder, däribland Storbritannien, gäller varken vänsterregeln eller högerregeln vilket innebär att ingen kan förvänta sig att få företräde. Högerregeln gäller dock inte i de fall som anges i punkt 2–8 nedan.2.När man svänger/lämnar en cirkulationsplats, har man väjningsplikt mot mötande trafik (om man korsar deras sida av vägen) samt mot korsande gång-/cykel- och mopedtrafik (om man är på väg förbi ett övergångsställe/en cykelöverfart eller en korsande gång-/cykelbana, man har dock inte väjningsplikt mot cykel och moped klass 2 på en obevakad cykelpassage). Man har också väjningsplikt mot mötande trafik när man korsar deras sida av vägen vid t.ex. ett hinder som finns på ens egen sida.3.Vid infart på huvudled har man alltid väjningsplikt mot fordon som redan befinner sig på huvudleden (normalt skyltas det alltid).4.Vid infart på cirkulationsplats har man alltid väjningsplikt mot fordon som redan befinner sig i cirkulationen (normalt skyltas det alltid).5.Man har väjningsplikt enligt bussregeln mot en buss som startar från en hållplats på en väg vars hastighetsbegränsning är högst 50 km/tim. Om den är högre än 50 km/tim, är det bussföraren som har väjningsplikt.6.Man har alltid väjningsplikt mot gående som korsar/just är på väg att korsa körbanan vid ett obevakat övergångsställe. Gående är dock skyldiga att ta hänsyn till fordons hastighet och avstånd till övergångsstället innan de går över vägen.7.Cyklister och mopedister (klass II) har väjningsplikt mot andra fordon när de korsar en körbana, även om så sker på en cykelpassage. Andra fordonsförare skall dock anpassa hastigheten så att det inte uppstår fara för cyklister och mopedister (klass II) som är ute på cykelpassagen.8.Man har alltid väjningsplikt enligt utfartsregeln mot all trafik som redan befinner sig ute på körbanan när man är på väg ut på en körbana från en vägren, parkeringsplats, tankstation, korsande gång- eller cykelbana, terräng, en gågata/ett gångfartsområde, en stig, ägoväg, fastighet och liknande. (källa)
3. Mufflonfåren omfattas i Sverige av paragraf 40 i jaktförordningen, vilket innebär att en fordonsförare som har kört på och skadat eller dödat ett mufflonfår är skyldig att märka ut platsen och kontakta polisen. (källa)
4. I Sverige finns inget förbud att cykla på ett vanligt övergångsställe, men som cyklist räknas man inte som gående och har därför inget företräde på övergångsstället. Istället måste cyklister precis som andra fordonsförare anpassa sin hastighet till situationen. (källa)
5. Syftet med fartgupp är att få motorfordonstrafiken att sänka farten och därigenom minska riskerna för till exempel dem som korsar vägen till fots eller på cykel. Fartgupp måste medföra så pass stor ojämnhet att fordonsförare som kör i hög fart känner obehag. Vid färd i låg fart ger rimligt utformade gupp endast måttligt obehagliga helkroppsvibrationer. Om guppet är alltför "elakt" kan det ge så kraftiga "guppstötar" att både fordon och dess förare/passagerare kan skadas. Även om guppet utformats och byggts korrekt, kan det med tiden slitas och deformeras så att det blir elakt. Fartguppets skick kan laserskannas med en profilograf mätbil. (källa)
6. Bondfångare – en typ av skyddsanordning för att förhindra eller påminna fordonsförare om högsta tillåtna höjd på fordon, se Skyddsportal. (källa)