Formalistisk Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet formalistisk

1. Korngold blev juris doktor i Wien och studerade därjämte musik vid konservatoriet där. Han var från 1904 Eduard Hanslicks efterträdare som musikkritiker i Neue Freie Presse. Eugène Fahlstedt avger följande omdöme i Nordisk familjebok: "I skarpsinne och fin stilkonst väl jämlike med Hanslick, är han fri från dennes formalistiska ensidighet och bl. a. rättvisare mot Wagners tonkonst, f. ö. kritisk mot nutida formupplösande expressionism och impressionism inom musiken. På det musikdramatiska området häfdar han särskildt det rytmisk-sångmelodiskas företräde framför långrandig deklamation." Sina samlade operakritiker utgav han i Deutsches Opernschaffen der Gegenwart (1920) och Die romanische Oper der Gegenwart (1922). Hans anmälningar av den nyare musiken utkom under titeln Atonale Götzendämmerung 1937. Året efter lämnade han Österrike, som samma år införlivades i Tyska riket, till förmån för USA. (källa)
2. Av stor betydelse är Hanslicks musikestetiska skrift Vom Musikalisch-Schönen (1854, tionde upplagan 1902, översatt till flera språk). Han framhåller i detta arbete skarpsinnigt, men med formalistisk ensidighet, att musikens ändamål icke är att framställa något eller att uppväcka känslor, utan att, liksom vid varje annan konst, blott åstadkomma sköna skapelser, där form och innehåll är ett. (källa)
3. Kufisk skrift är ett formalistiskt slag av arabisk kalligrafi använd dekorativt på byggnader, keramik, textilier etc. Den är en av de äldsta arabiska skriftformerna och utvecklades i staden Kufas språkskola varifrån dess alfabet sedan spreds över hela det islamska väldet. Dess från början stela, rätvinkliga former utträngdes på 900- eller 1000-talet av en lättare, löpande rundskrift. (källa)
4. Gruppen ansåg att dåtidens förhärskande konst var en mekanisk reproduktion av verk i Rafaels och Michelangelos anda. De sökte istället inspiration från konsten före Rafael, främst i det italienska 1400-talsmåleriet (ungrenässansen) och i den medeltida konsten efter inspiration från målare som William Dyce och Ford Madox Brown. Vad de främst vände sig mot var emellertid inflytandet från Joshua Reynolds, grundare av Royal Academy, ett inflytande som de menade var formalistiskt och klichéfyllt. (källa)