Formering Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet formering

1. Enskild ställning (ofta i allmänt tal givakt) är den högsta lystringsgraden inom (svensk) militär tradition. Enskild ställning är en kroppsställning som på order intas under exercis, överlämning av trupp och liknande. Ställningen används också som hälsning i stället för honnör av trupp i formering eller av den som inte bär huvudbonad. (källa)
2. Viran passerar över en rad valsar (bröstvals, guskvals och återgångsvalsar) samt foilslister och suglådor för att skapa god avvattning och god formering. På viran där merparten av vattnet i mälden dräneras bort formeras fibrerna till varandra i en arkstruktur. Förr var det vanligt med oscillerande bröstvalsar, något som än i dag återfinns på långsamtgående maskiner. Syftet med denna konstruktion var att skapa en virarörelse även i tvärsled, för att förbättra papperets formation och öka avvattningen. (källa)
3. Kompanichef är chefen för ett kompani. På utbildningsförband är denne chef över plutonchefer och underställd regementschefen, eller ibland en bataljonchef. I krigs/insatsförband är kompanichefen i regel underställd en bataljonchef. Inom det militära har man en traditionell hierarkisk formering. En order uppifrån kan antingen gå direkt från högsta nivå till lägsta eller följa de olika stegen från högre chef till lägre. Vad gäller omvänd ordning följer man vanligtvis stegmodellen där man vänder sig till närmste chef i rang exempelvis gruppchef till plutonchef. (källa)
4. Mäld i en nyare betydelse är suspension i vatten av pappersmassa och annat råmaterial som används vid papperstillverkning. Benämningen används för fiberhaltiga suspensioner i hela processekvensen från uppslagning till formering av pappersbanan på pappermaskinernas vira- eller våtparti. (källa)
5. Rote (fornsvenskt ord besläktat med tyska rotte, fornfranska rote, medeltida latin rutta, rupta, finska ruotu) betyder utbruten del, distrikt, skara eller avdelning. Begreppet har under lång tid i svenska språket använts för skilda funktioner: främst (1) för minsta truppavdelning i en formering eller ett förband, (2) för uppdelning av stad i distrikt för folkbokföring, brandförsvar, med mera, samt (3) för indelning av socken i distrikt. Markägare som tillhörde en rote var gemensamt ansvariga för olika uppgifter, exempelvis indelningsverkets rotering (vid soldatrote, båtsmansrote eller ryttarrote), fattigvård (vid fattigrote) och för att arrangera husförhör (vid husförhörsrote). (källa)
6. Man indelar taktiken dels i formell elementär taktik, varmed menas grunderna för de olika vapenslagens användning, utan hänsyn till marken eller yttre omständigheter, och i använd taktik, vari innefattas användningen med hänsyn till fiende och terräng av trupper, sammansatta av olika vapenslag, dels efter vapenslagen i infanteri-, kavalleri- och artilleritaktik, dels efter de olika slagen av verksamhet i marschtaktik, stridstaktik och så vidare, dels efter truppernas formering i linjär-, kolonn- eller masstaktik, dels slutligen i lägre vapenslagens taktik och högre taktik (i den förra behandlas varje vapen för sig, även med hänsyn till fiende och terräng, i den senare de större truppavdelningarna med alla vapen förenade). (källa)
7. Uppställning är inom den svenska Försvarsmakten i allmänhet en samling av en fastställd enhet (grupp, tropp, pluton etc.), på en angiven plats och på en i förväg fastställd formering. Uttrycket nyttjas ofta som ett kommando varefter beordrad enhet intar en angiven formering. Syftet med uppställning är att på ett smidigt sätt kunna samla personal för att exempelvis delge information, räkna in personal eller ge order. (källa)
8. Formation – det sätt på vilket trupper är uppställda eller de positioner örlogsfartyg och stridsflygplan i samma styrka intar i förhållande till varandra, se formering. (källa)
9. Fyrkant (militär) – en historisk formering i strid. (källa)