Forskningsresultat Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet forskningsresultat

1. Den globala uppvärmningen förväntas att orsaka betydande havsnivåhöjningar under det närmaste århundradet. Det finns dock inga entydiga och säkra forskningsresultat om hur mycket det kommer att bli på 50 eller 100 års sikt. Därför är frågan om havsnivåhöjning mycket kontroversiell, inte minst för att den anses bero på koldioxidutsläpp, som är kopplade till stora ekonomiska och bekvämlighetsmässiga värden, exempelvis i samband med vägtrafik. (källa)
2. Som ett svar på den moraliskt inriktade klassiska undervisningen växte det under 1900-talet fram en vilja att hantera ämnet på ett fackmannamässigt och objektivt sätt. Problemet blev då att hantera mängden material, eftersom det inte fanns avgränsande värderingar om vad som var viktigt så infogades nya forskningsresultat till det tidigare materialet utan att något annat valdes bort. Detta resulterade i att även om ansatsen var progressiv så valde ändå många att använda de klassiska urvalsramarna för att på något sätt organisera mängden fakta. Med tiden har dock tekniker för urval vuxit fram som resulterat i att historien delats upp i de epoker vi kan se i de flesta läromedel för historia. (källa)
3. Aluminiumkastrullen anses bli varm fortare än den rostfria kastrullen men är inte lika lätt att hålla ren. Det förekommer också misstankar om att aluminiet kan vara illa för hälsan, forskningsresultat och rekommendationer skiljer sig. Nackdelen med den rostfria är dock att den är tyngre att hantera och anses vara svår att använda till mjölkprodukter som tenderar att "koka fast" i botten. Bottenytan på den rostfria kastrullen tillverkas ofta med olika legeringar för att höja värmeledningsförmågan. (källa)
4. Denna form av sammankomst är vanlig för internationella träffar för forskare och också för deltagare i andra intresseorganisationer, till exempel World Economic Forum. En vetenskaplig konferens är ett större arrangemang av hög internationell klass inom ett forskningsområde. Inbjudan är vanligen öppen för alla som är verksamma inom området. Ungefär ett år i förväg (eller mera) skickas en bred inbjudan ut, s.k. call for papers, där de forskare som så önskar kan anmäla sitt intresse av att presentera nya forskningsresultat. Sådana papers skickas in i god tid till arrangörerna och sakkunniggranskas före acceptans, granskningen har stor öppenhet för okonventionella aspekter och det tentativa i framställningen. Vid större konferenser kan hundratals sådana presentationer äga rum. De sker samtidigt i olika tematiserade sessionsserier. Deltagande i konferenser av detta slag är en naturlig och ständigt återkommande del av en forskares sätt att arbeta och det är på så sätt som man knyter vetenskapliga förbindelser och utvecklar sitt arbetssätt. (källa)
5. Forte tog dels fram en övergripande strategi för forskningen, dels en mer konkret kartläggning och prioritering av forskningsbehoven, i samarbete med Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). SBU är den myndighet som är nationellt ansvarig för att sammanställa forskningsresultat inom socialtjänstens verksamhetsområden. Med hjälp av enkäter bland personer som arbetar i socialtjänsten, personer med professionell eller privat erfarenhet av socialtjänsten och brukar- och intresseorganisationer, samt med hjälp av en arbetsgrupp med representanter för både socialtjänsten och brukar- och intresseorganisationer, listade Forte och SBU de tio forskningsfrågor som de tillfrågade ansåg var mest angelägna. (källa)
6. Nya forskningsresultat om mekanismerna kring DNA repair, publicerade 2011 i Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States, "casts considerable doubt on the general assumption that risk to ionizing radiation is proportional to dose". (källa)
7. Nutida akademier har arbetssätt som ofta är ganska lika varandra. Platserna tillsättas genom att ledamöterna väljer in nya ledamöter. Ledamöterna utser även hedersledamöter och utländska ledamöter (eller andra så kallade korresponderande ledamöter), samt akademins ämbetsmän. Ordförandeskapet brukar gå i tur bland de inhemska ledamöterna. Sammankomsterna ägnas till stor del åt föredrag, där ledamöter till exempel redogör för forskningsresultat. Större sådana redogörelser blir vanligen tryckta i akademins publikationer. (källa)
8. Disputationsakten kan gå till på olika sätt. Den inleds vanligen med att ordföranden kort för de närvarande presenterar respondent, opponent och betygsnämnd. Därefter presenteras innehållet i avhandlingen av opponenten eller ibland av respondenten. Opponenten får därefter ordet och framlägger sin uppfattning om avhandlingen. Det är opponentens uppdrag att framföra vetenskapligt motiverad kritik som respondenten skall besvara. Betygsnämnden skall avgöra om detta försvar är hållbart. Opponentens granskning av avhandlingen skall utformas som en dialog mellan opponent och respondent. Opponentens uppgift är däremot inte att "tentera" eller "förhöra" respondenten på rena minneskunskaper eller intervjua denne om dennes allmänna synpunkter på sitt forskningsområde, utan att genom motargument av olika typ granska om de i avhandlingsboken framlagda forskningsresultaten är vetenskapligt hållbara och tillför något nytt. (källa)
9. Rådet för arbetslivsforskning, RALF, fick 1997 ett regeringsuppdrag att redovisa en översikt och en utvärdering av såväl svenska som internationella forskningsresultat vad gällde elöverkänslighet samt hälsorisker med elektriska och magnetiska fält. Att någon hälsofara skulle föreligga kunde dock inte påvisas av utredarna. En av utredarna, Olle Johansson, reserverade sig mot rapporten med hänvisning till att viss biologisk forskning på människor och djur utelämnades. Då rapporten utkommit lämnade drygt 400 elöverkänsliga in vittnesuppgifter med beskrivning av sina besvär. En del av detta material utgavs senare i bokform av Rigmor Granlund-Lind och John Lind under titeln Svart på vitt. En psykologisk förklaringsmodell varken förnekar att dessa symtom finns eller påstår att de är simulerade. (källa)
10. Därför förordade han att forskare ska lägga mer tid på att försöka hitta fel i sina teorier, alltså att falsifiera dem, än på att bekräfta dem. Därmed skulle man också reducera problemet att alla människor har en tendens att omedvetet vara selektivt uppmärksamma på sådan information som bekräftar deras egna uppfattningar. Detta kallas konfirmeringsbias. Har man en negativ självbild, tenderar man att ta fasta på kritik och inte höra beröm. Även vetenskapliga forskare tenderar att vara selektivt uppmärksamma på forskningsresultat som stämmer med deras egen teori och ignorera sådant som strider mot den. (källa)