Frälsehemman Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet frälsehemman

1. sedan 1280 innehade frälset frälsehemman och frälsegårdar, senare kallade sätesgårdar. En av de borgerliga rättigheterna var att adliga inte kunde hållas juridiskt ansvariga för vissa gärningar som var förbjudna för andra ständer. De familjerättsliga förmånerna reglerade förhållandet mellan arvsrätt och börd, och sålunda i viss mån vem som räknades till adeln. De enskilda släkternas adelskap reglerades däremot, och regleras ännu, av adelsbrev. Adeln hade traditionellt jaktprivilegium, men Gustav III avskaffade detta år 1789. Adeln hade också vattenprivilegium och fick fiska fritt på sina egendomar. De senaste privilegierna antogs 1723 och gällde till 2003. (källa)
2. I Karl XI:s husesynsordning från 18 juli 1681 förekommer husesyner stadgade inte bara för brukare av skattejord eller kronans landbönder, utan även för frälsebönder. En fullständig ordning för hållandet av husesyn finns angiven i kungliga reglementet 1696. Detta reglemente gällde dock bara officersboställen. Från denna författning liksom från 1681 års husesynsordning är de stadganden som i detta ämne finns införda i 1734 års lag, hämtade. Rätten till husesyn förekom långt in på 1900-talet för frälsehemman, men då hade den adliga jordägaren nämndemän med sig på synerna. Fastän husesynsordningen förlorade sitt lagrum, fortsatte i realiteten allmänt bruket att hemmansägaren förrättade husesyner även på skattehemman. Inspektioner av statlig mark och andra offentliga inrättningar har nu andra lagrum. (källa)
3. Den äldsta kända svenska jordeboken är Vårfruberga klosters jordebok vars äldsta avsnitt är från 1100-talets slut och från 1400-talet finns flera exempel, Vadstena klosters jordebok från omkring 1500, Arvid Trolles jordebok från 1490-talet och Erik av Pommerns från 1413. Gustav Vasa lät med början från tidigt 1530-tal upprätta årliga jordeböcker över sina och Kronans egendomar som senare kom att uppta även skatte- och frälsehemman. På 1690 utökades listan med ytterligare egendomar och blev då ett fullständigt fastighetsregister. Nya större revideringar skedde 1825 och 1884. (källa)
4. I gengäld för skattebefrielsen ansvarade frälsehemman för rusttjänst, från 1600-talet genom att sätta upp kavalleri på sina frälsegods, med indelningsverket i slutet av 1600-talet även infanterisoldater. Endast frälsejorden inom "rå och rör" från säterierna undantogs. (källa)
5. En frälsebonde var i Sverige en bonde som brukade ett frälsehemman, det vill säga en bonde som arrenderade en gård ägd av någon inom adeln. Arrendet kunde betalas med avrad. Till skillnad från skatte- och kronobönder saknade frälsebönder rösträtt till riksdagen. (källa)