Framsida Synonymer Betyder Uttal

• fasad
• front

Hur används ordet framsida

1. En gylf är en öppning på byxors framsida, framför allt på herrbyxor. Gylfen kan bestå av knappar eller blixtlås. (källa)
2. Kotkroppen (corpus vertebrae) är bredare frontalt (höger-vänster) än sagittalt (bakåt-framåt). Deras fram- och baksidor är platta och lika höga. De främre ytorna ligger dock lägre än de bakre och "hänger ned" över underliggande kotas framsida. Översidorna är konkava transversellt och försedda med ledläppar på var sida. Undersidorna är konkava sagitallt och konvexa transversellt och försedda med laterala fördjupningar som ledar mot underliggande kotas ledläppar. (källa)
3. De muskler som verkar på handens leder sitter till stor del högt upp i underarmen (antebrachium). På underarmens baksida (posterior) sitter de muskler som sträcker ut (extenderar) fingrarna och på armens framsida (anterior) de muskler som böjer (flexerar) fingrarna. Dessa muskler har långa senor som leder ut i handen och fingrarna där de fäster distalt om lederna. (källa)
4. Den 3 oktober 2016 introducerades den senaste hundrakronorssedeln i Sverige. Motivet på sedelns framsida är Greta Garbo och baksidan visar motiv från Stockholm. (källa)
5. dess mediala kant utgör fäste för m. abductor hallucis ("muskeln som för isär stortån") och på dess framsida fäster m. flexor digitorum brevis ("korta tåböjarmuskeln") och plantaraponeurosen (aponeurosis plantaris, fotsulans bindvävshinna). (källa)
6. Några yttre anordningar är gemensamma för alla härdar och används vid de olika härdsmidesmetoderna. Den öppning på härdens framsida genom vilken kol och järn läggs in samt arbetet förrättas kallas för arbetsöppningen (vid så kallade dubbla lancashiresmälthärdar finns arbetsöppningar i båda ändar av härden). Härdspång är en järnstång som på en viss höjd över bottnen löper över denna öppning och mot vilken under vällningen tänger och järnstänger vilar. Vid smälthärdar finns utanför härdspången en horisontal tackjärnshäll, kallad lackhäll, den öppning på ena sidan eller på båda sidor av härden, där forman insatts, kallas formbröst. (källa)
7. Träplattan ska helst vara gjord av alm, men även andra träslag med låg halt av kåda och olja används. I plattans bakstycke sinkas två ribbor av ett hårdare träslag in, företrädesvis gjorda av ek. Detta görs för att förhindra att plattan slår sig när luftfuktigheten ändras. Träplattan bearbetas sedan med fisk- eller pärllim (se kristna symboler, fisken och pärlan). På träplattans framsida limmas så ett linnetyg (Kristus sveptes i linnebindlar i krubban och i graven) som sedan täcks med ett antal lager levcas (en blandning av fisk- och pärllim och alabaster/krita) med slipning mellan lagren. Så kalkeras huvudlinjerna av bilden över från en pappersförlaga. Därefter ristas linjerna in i levcasen. När målandet tar vid, inleder man med de mörkaste nyanserna och lägger sedan lager på lager med ljusare nyanser. Man går från mörker till ljus, symboliskt från död till liv. Varje ikon ska ha en text som beskriver ikonen. När bilden är färdig ytbehandlas ikonen med vax, lack eller olifa. Därefter kan ikonen invigas genom att läggas på altaret under mässan. (källa)
8. Trakealkanyl är ett rör av plast eller silikon (tidigare även av silver) som sätts in från halsens framsida in i trakea (luftstrupen) genom ett s.k. trakeostoma. Kanylen, som den kallas till vardags, sätts fast med ett band runt halsen. Den är försedd med en så kallad kuff, en liten ballong som kan fyllas med luft och som gör att kanylen sluter tätt mot luftstrupens insida. Ballongen är en förutsättning, om man har en trachealkanyl, för att man ska kunna respiratorbehandlas. Om man har trakealkanylen av annan anledning behöver man i regel inte kuffen. Trachealkanylen finns även fenestrerade (av franska fenêtre = fönster). Respiratorbehandling kan även ske om man exempelvis får en så kallad endotrachealtub med kuff genom munnen (eller via näsan) och ner i luftstrupen. (källa)
9. Kolteckningen måste således fixeras med ett tunt lager lack för att inte lossna. Detta lack brukar kallas fixativ och sprejas med en fixerspruta över teckningens bak- eller framsida. Liksom kolteckningen är även pastellteckningen mycket känslig för beröring, och den färdiga pastellteckningen måste alltid glasas. För att förhindra oönskade effekter av beröring på pastellteckningen kan den färdiga tavlan sprayas med fixativ. Teckningskol, ritningskol och kolteckning heter på franska fusain. (källa)