Fredsfråga Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet fredsfråga

1. Carter menade att energiförsörjningen och fredsfrågorna var viktiga. Under hans tid som president skrev USA 1977 på avtalet med Panama om att återlämna Panamakanalen år 1999. USA var under hans presidenttid med och medlade då Egypten och Israel slöt fred vid ett avtal i USA den 17 september 1978, de så kallade Camp David-avtalen. Detta blev hans största politiska framgång. Andra framgångar var att fullständiga diplomatiska förbindelser etablerades med Folkrepubliken Kina och SALT II-avtalet om nedrustning. En motgång för både Carter och USA var gisslankrisen i Iran, som varade i 444 dagar. Ett försök att frita gisslan med hjälp av helikoptrar slutade i fiasko och utrikesministern Cyrus Vance avgick i protest. Krisen var också en viktig anledning till att Carter senare förlorade mot Reagan 1980. (källa)
2. Hur "de båda nationerna" inom nationen skola bli en: En betydelsefull fredsfråga (1920). (källa)
3. Alfred Nobel gifte sig aldrig. År 1876 annonserade han i en Wientidning "En mycket rik, högt bildad äldre herre som är bosatt i Paris, söker en språkkunnig dam, likaledes vid stadgad ålder, som sekreterare och hushållsföreståndarinna", och en ung adelsdam, grevinnan Bertha Kinsky anställdes. Alfred och Kinsky utvecklade en djup vänskap, som bestod långt efter att hon lämnat sitt arbete hos Alfred Nobel och gift sig med en annan man. Bertha Kinsky var mycket engagerad i fredsfrågor och var en av dåtidens största namn inom fredsrörelsen. Alfred Nobel påverkades starkt av hennes åsikter, och de ligger till grund för instiftandet av fredspriset. Bertha von Suttner, som hon kom att heta efter giftermålet, tilldelades Nobels fredspris år 1905. (källa)
4. Redan under det första äktenskapet gjorde makarna många utlandsresor, och de besökte årligen Karin Michaëlis' systrar i USA. Karin Michaëlis var också verksam som journalist och skrev om reseupplevelser, kända personer, kvinnofrågor, krig och fredsfrågor i såväl inhemska som utländska tidningar. Under första världskriget var hon engagerad i välgörenhetsarbete i Wien där hennes goda vän pedagogen Eugenie Schwarzwald ledde en progressiv flickskola. Författaren beskrev denna i fiktiv form i boken Glædens Skole (1914). Svenska pedagogen och kvinnosakskämpen Ellen Key uppmärksammade denna och kom strax före sin död att uppmana Eugenie Schwarzwald och Karin Michaëlis att överta kampen för fred och skolreformer. Hos makarna Schwarzwald höll man också en känd salong där konstnärer och intellektuella träffades. Karin Michaëlis lärde på så sätt känna många personer i den europeiska kultureliten. (källa)
5. Framåt var en tidskrift som gavs ut mellan åren 1886 och 1889 med Alma Åkermark som ansvarig utgivare och redaktör. Första året gavs den ut av Göteborgs Kvinnoförening, mellan åren 1887 och 1888 av "Göteborgs kvinnliga diskussionsförening" och 1889 av den numera gifta Alma Breinholm-Åkermark tillsammans med sin man Albert Breinholm. Tidskriftens ledord var: Döm ingen ohörd, Genom skäl och motskäl bildas öfvertygelser. och Fri talan. Skribenter som Ellen Key, Herman Bang, Viktor Rydberg, Victoria Benedictsson, Georg Brandes och Ola Hansson deltog i tidskriften som var ett obundet diskussionsforum för ny litteratur och samhällsfrågor, främst med inriktning på kvinnofrågor, sexualpolitik, arbetar- och fredsfrågor, vegetarianism och yttrandefrihet. (källa)
6. Som vitter författare gjorde han sig känd genom dikter och flera romaner, utgivna under pseudonymen "Charles Epheyre", däribland La douleur des autres. Av hans hand föreligger också en operatext, Sœur Martha. Slutligen ägnade sig han även åt fredsrörelsen och skrev i fredsfrågan flera större och mindre avhandlingar. Till svenska har översatts "Kärleken" (1891), "Om hundra år" (1893), "Förtjäna de s.k. spiritistiska fenomenen en vetenskaplig undersökning?" (1905), "Den europeiska anarkien och den internationella rättvisan" (1914) och "Kriget – det förgångna, freden – framtiden" (1914). (källa)
7. År 1970 disputerade Sissela Bok i filosofi vid Harvarduniversitetet. Hon är gift med Derek Bok, rektor (president) för Harvarduniversitetet 1971–1991. Sissela Bok blev senare professor i filosofi och har därefter varit verksam vid olika amerikanska universitet. Hon har skrivit filosofiska böcker som diskuterat moraliska konsekvenser av lögner och hemligheter. Hon har också, liksom Alva Myrdal, skrivit om fredsfrågan. (källa)
8. Skäringer-Larsson var politiskt engagerad, bland annat i fredsfrågan. Under 1930-talet var hon ställde hon upp som delegat för Kvinnornas Representantmöte "Ner med vapen i alla länder". (källa)
9. Under österrikisk påverkan kom fredsfrågan i juli även å bane inom tyska riksdagen (jfr Matthias Erzberger), som den 19 juli antog en resolution till förmån för samförståndsfred och mot alla landförvärv genom våld. Samtidigt genomdrev emellertid den tyska krigsledningen att rikskanslern Theobald von Bethmann Hollweg störtades den 14 juli, och dennes oskicklige efterträdare Georg Michaelis accepterade visserligen riksdagens fredsresolution, men endast i sin egen tolkning, vilken inte uteslöt smärre landförvärv av strategisk eller ekonomisk betydelse. (källa)