Frekvent Synonymer Betyder Uttal

• vanlig
• återkommande

Hur används ordet frekvent

1. De första benparet, som ärörligt i olika riktningar, bär kraftigt utbildade, i genomskärning ovala gripsaxar ("klor"), den ena mycket större och med runda knölar på skärytan, avsedd att krossa födan, medan den andra är smalare och har en vassare skäryta. Denna asymmetri av gripsaxarna är 50:50 fördelat mellan en större gripsax på vänster eller höger sida, beroende på vilken sida som använts mest frekvent under uppväxten. Andra och tredje benparet är även de försedda med gripsaxar, medan 4:e och 5:e paren slutar med en enkel klo. De två bakersta benparen är vanligen de hummern använder för att förflytta sig. I vatten går hummern vanligen framåt på havsbottnen, men den kan även gå baklänges. Den kraftiga stjärten med sin i flera flikar delade stjärtfena använder hummern då den behöver fly för att snabbt simma bakåt i vattnet. På basen av 3:e respektive 5:e bröstbensparet mynnar könsorganen. (källa)
2. Onani är frekvent förekommande hos personer av båda kön och i de flesta åldrar, men det finns stora individuella skillnader. 53 % av männen och 18 % av kvinnorna i åldern 16 till 44 rapporterade i en brittisk undersökning från 2007 att de hade onanerat under de senaste sju dagarna. 95 % av männen och 72 % av kvinnorna uppgav sig ha onanerat någon gång i sitt liv. Undersökningen visar en liten ökning bland kvinnor sedan äldre undersökningar. (källa)
3. Om både täljaren och nämnaren är heltal kan bråket betraktas som ett enskilt tal och man säger då att talet är skrivet i bråkform, vilket i äldre språkbruk kallas allmänt bråk. Man kan även göra följande distinktion: Om nämnaren är större än täljaren är det ett äkta bråk eller egentligt. Om täljaren istället är större änämnaren kallas bråket oäkta eller oegentligt. I pedagogiskt vardagsspråk används frekvent även termerna bråktal och bråkräkning. (källa)
4. frekvent urinering under dagen. (källa)
5. Begreppen "ungdom" och "ungdomar" har i svenskan förekommit sedan i varje fall första hälften av 1800-talet men börjar förekomma mer frekvent kring slutet av 1800-talet. Begreppet "tonåringar" börjar användas mer frekvent i svensk dagspress på 1930-talet. 1904 skrev den amerikanske psykologen Stanley Hall avhandlingen "adolescence", om ungdomsfasen, som ofta brukar anges som den första studien av vad det innebär att vara ungdom. Begreppet ungdomskultur etablerade sig internationellt efter andra världskriget, framförallt i samband med den ungdomskultur som växte fram i USA, men ordet förekommer mer frekvent i svenskan först kring mitten av 1960-talet. Dock finns begreppet omskrivet i tidningsartiklar redan från sent 1920-tal, och det har så klart även tidigare producerats kultur specifikt för, och av ungdomar i historien. (källa)
6. Vandringsutställningen fick ett genombrott i New York på 30-talet då The museum of modern art började skicka utställningar runt om i USA och Europa. Syftet då var främst ekonomiskt och ett sätt att finansiera den egna verksamheten. I Sverige har vandringsutställningar förekommit sen tidigt 1900-tal. Bland annat rörde det sig om utställningar som visades upp på skolor i utbildningssyfte. Ett fåtal av länsmuseerna gjorde vandringsutställningar med begränsade resurser. Det var under 1960-talet och inrättandet av myndigheten Riksutställningar som fenomenet vandringsutställningar började förekomma frekvent i kulturlivet och bli tillgängligt i en mer allmän mening. Initialt var tanken att nå ut till fler och skapa incitament till att decentralisera kulturen. Riksutställningars turnéer kom också att förändra synen på utställningar och innebörden av utställningsbegreppet, bland annat genom användandet av mobila rum. Fokuset låg på att stimulera till diskussion,dialog och pröva nya koncept. Utställningen blev mer av en kreativ mötesplats och visades inte bara i särskilda visningslokaler utan på arbetsplatser, sjukhus, bibliotek etc. (källa)
7. Tiaziddiuretika är de diuretika som används mest frekvent. Dessa preparat förskrivs ofta till patienter med högt blodtryck. Tiazider minskar inte bara vätskenivåerna i kroppen, utan kan även slappna av blodkärlen. (källa)
8. Eftersom cediljen saknas i det svenska alfabetet, ändras bokstaven ç till s i försvenskade franska ord, men stavning med ç kan även förekomma. Exempelvis det franska adjektivet "provençal" används ofta i svenskan när man talar om något som kommer från regionen Provence och översätts då till "provensalsk". Dock används även stavningen "provençalsk" ofta som till exempel "en provençalsk maträtt". När det gäller mat förekommer också ganska frekvent i svenska den felaktiga stavningen "provencalsk mat". (källa)
9. Orsaken är inte känd men tros innefatta genetik, immunförsvsdysfunktion, exponering för vissa miljöer, och problem med permeabilitet i huden. Om enäggstvilling drabbas innebär det en 85% risk att den andra också får tillståndet. De som lever i städer och torra klimat drabbas oftare. Exponering för vissa kemikalier och frekvent handtvätt förvärrar symptomen. Känslomässig stress kan också förvärra symptomen, men orsakar inte tillståndet. Sjukdomen är inte smittsam. Diagnos ställs vanligtvis baserat på symtom. Andra sjukdomar som måste uteslutas innan diagnosen ställs är kontakteksem, psoriasis och seborroiskt eksem. (källa)