Freudian synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas freudian

Freudian uttalas freudi|an [fråjdia´n] -en -er.

Freudian betyder anhängare av Freuds teorier.

Ordformer och varianter av freudian

Freudian är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet freudian

Dödsdriften gestaltas av freudianer ofta i form av Thanatos som är en demon i den grekiska mytologin. Detta beror på att Freud ansåg att dödsdriften var motsatsen till Eros, en gestaltning han ibland använde för att förklara sin teori om libido. På äldre dagar ansåg Freud att aggressionen är ett uttryck för dödsdriften, på samma sätt som att sexuella handlingar är uttryck för libido. Thanatos var enligt Theogonin son till natten (Nyx) och mörkret (Erebos) och tvillingbror till Hypnos (den personifierade sömnen). För Freud var dödsdriften en konsekvens av nirvanaprincipen, ett antagande om att människan försöker hålla den inre spänningen så låg som möjligt.

Sven-Eric Liedman har ibland lite tillspetsat sagt att han inte vill kalla sig marxist utan marxian. Med detta menar han att man normalt kallar efterföljare till tyskspråkiga filosofer -ianer eller -aner - till exempel lutheraner, kantianer, hegelianer, weberianer, freudianer, jungianer osv. Anhängare till franska filosofiska riktningar kallas däremot -ister, till exempel strukturalister, existentialister, postmodernister m.m. Eftersom det var en grupp franska Marxanhängare som först kallade sig marxister har detta blivit den vedertagna beteckningen på Marx' efterföljare, något Liedman anser vara fel.

Bedel var en begåvad boulevardkåsör, vars reportage ibland kläddes i romanesk dräkt, såsom i Jérôme 60° lat. nord (1927, svensk översättning 1928), där den kvinnliga oslosocieteten porträtterades som en grupp sportbitna freudianer. Philippine (1930) var en drift med sedlighetsdiktaturen i Mussolinis Italien, Zulfu (1933) hämtade motiv från Turkiet och i L'alouette aux nuages (1935) satiriserades hemmapolitiken. Bland hans senare arbeten märks Le laurier d'Apollon (1936), Monsieur le professeur Jubier (1936), Bengali (1937), Géographie de mille hectares (1937), La France des Français et l'autre (1937), Monsieur Hitler (1937) och Eekman (1943).