Vad betyder och hur uttalas friförsamling
Friförsamling uttalas fri|för|saml|ing.
Ordformer och varianter av friförsamling
Singular
- friförsamling
- obestämd grundform
- friförsamlings
- obestämd genitiv
- friförsamlingen
- bestämd grundform
- friförsamlingens
- bestämd genitiv
Plural
- friförsamlingar
- obestämd grundform
- friförsamlingars
- obestämd genitiv
- friförsamlingarna
- bestämd grundform
- friförsamlingarnas
- bestämd genitiv
Friförsamling är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet friförsamling
Keijer inledde sin karriär som sekreterare på SMU Svenska missonsförbundets ungdom åren 1924-1938. Augustinus Keijer var lärare vid Missionsskolan, Lidingö 1938-1947, chef för Svenska Missionsförbundets bokförlag 1947-1952 och Gummessons bokförlag 1949-1952. Han var redaktör för tidningarna Hem, Hem, Livsfrågor, Påsk, Sol, Vinterny. Han var därefter chefredaktör för Svensk Veckotidning 1952-1957 innan han återgick till Gummessons bokförlag 1957-1965. Han var sedan 1934 sekreterare för samarbete mellan de evangeliska friförsamlingarna i Europa, och Keijer hade under sin tid stor betydelse för organisationen IFFEC. IFFEC International Federation of Free Evangelical Churches bildades 1948 och Keijer var dess förste ordförande.
Den första baptistförsamlingen i Norge grundades 1860 av missionär Frederick Ludvig Rymker (en före detta dansk sjöman), i Skien. I samma stad hade Gustav Adolph Lammers fyra år tidigare bildat Norges första friförsamling.
Då Vilhelm Birkedal 1865 blivit avsatt, utnämndes Clausen såsom hans motståndare till hans efterträdare som kyrkoherde i Ryslinge. Han kom likväl snart i gott förstånd med Birkedal och dennes nya friförsamling, samlade själv en stor församling kring sig och upprättade 1867 en folkhögskola.
Därmed berövad sina existensmöjligheter, begav sig Rosén åter till Stockholm, där han nu blev den självskrivna ledaren ej blott för den där av Strokirch 1734 bildade lilla "filadelfiska" kommunistiska friförsamlingen – Sveriges första – på 10-15 personer, utan också för hela den radikala pietismens här och där i landet spridda små kretsar.
