Vad betyder och hur uttalas frihandelsvänlig
Frihandelsvänlig uttalas fri|handels|vän|lig -t -a.
Ordformer och varianter av frihandelsvänlig
Frihandelsvänlig är ett adjektiv
Adjektiv är en ordklass. Orden i denna ordklass anger egenskaper som stor eller grön, eller tillstånd som stängd eller öppen. Adjektiv talar om hur någonting annat (ofta ett substantiv) är eller uppfattas, till exempel "en fin bil". En vanlig minnesramsa (som även finns i många andra varianter) är: ”Adjektiven sedan lär, hurudana tingen är, till exempel sur och tvär.” Själva ordet "adjektiv" kommer av latinets adjectivum (av adjicere, tillägga).
Hur används ordet frihandelsvänlig
Sven Adolf Hedin, född 23 april 1834 i Bo, Örebro län, död 20 september 1905 i Stockholm, var en svensk publicist och liberal politiker som var frihandelsvänlig samt för en allmän rösträtt. Han kallades "liberalismens märkesman" i 1897 års andra kammare.
Åren 1869–1872 var han ledamot av Svenska fornminnesföreningens styrelse, inom vilken han 1871 innehade sekreterarbefattningen. År 1873 tjänstgjorde han som sekreterare i riksdagens särskilda utskott för behandling av då föreliggande kungliga propositioner och enskilda motioner angående den offentliga undervisningen, och på kallelse av ecklesiastikministern deltog han samma år i överläggningar rörande åtskilliga läroverksfrågor. År 1876 och 1881 var han ledamot av styrelserna för de båda första nordiska filologmötena och var 1886 generalsekreterare vid det tredje mötet, i Stockholm (hans berättelse trycktes först 1893). Åren 1891–1893 var han liberal och frihandelsvänlig ledamot riksdagens andra kammare, invald i Stockholms stads valkrets. Han var medstiftare av och många år ordförande i Samfundet för nordisk språkforskning.
Sedan Preussen vid Wienkongressen 1815 fått full territoriell upprättelse och Fredrik Vilhelm inträtt i Heliga alliansen, fick de reaktionära grupperna vid hovet åter inflytande. Ett löfte om en författning som avgetts under frihetskriget infriades ej, och frihetsrörelsen förföljdes. Fredrik Vilhelm anslöt sig nu helt till den tvångspolitik, som formulerats av Karlsbadbesluten och Troppauprotokollen. I ersättning för den uteblivna författningen inrättades provinslantdagar 1823. Fredrik Vilhelms religiösa intressen tog sig uttryck i den så kallade unionen 1817, som skulle närma reformerta och lutheraner. Den preussiska tullpolitiken införde genom tullagen 1818, som var frihandelsvänlig och sammanband alla preussiska provinser till en enhet, och genom tyska tullföreningen 1834, principer av utomordentlig politisk betydelse.
