Frihetstiden Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet frihetstiden

1. Hattpartiet, hattarna, kallades ett politiskt parti som under frihetstiden innehade makten i Sverige under en längre tid. (källa)
2. Med frihetstiden ersattes termen herredag definitivt av riksdag, men benämningarna "herredagsman", "herredagspenningar" fortlevde länge. I vetenskaplig terminologi skiljer man mellan herredag och riksdag, och låter den förra termen särskilt beteckna vad ordet egentligen betyder, nämligen ett möte av stormän, men utan deltagare från de ofrälse stånden. (källa)
3. I samband med att det karolinska enväldet infördes 1680 avskaffades rikskanslerämbetet och som chef för Kanslikollegiet utnämndes istället en kanslipresident. Denne var under det karolinska enväldet och frihetstiden ledamot av det svenska riksrådet (regeringen). Som chef för det viktigaste ämbetsverket intog kanslipresidenten en ledande ställning inom riksrådet och var närmast att betrakta som en regeringschef. Kanslipresidenten hade även ett särskilt ansvar för utrikespolitiken. (källa)
4. Nödår under Karl XII:s regeringstid tog sig kulinariska uttryck i kokböcker som ger råd om att laga mat från icke traditionella råvaror. Frihetstidens kokböcker var oftare skrivna till borgarklassen, till skillnad från kontinentens kokböcker som riktade sig till aristokratin. Bland frihetstidens kokboksförfattare finns Cajsa Warg, Susanna Egerin och Johan Winberg. Under frihetstiden började kokböckerna också innehålla recept och hushållsråd till allmogen, där Anna Maria Rückerschöld var en pionjär. (källa)
5. 1641 skänktes drottning Kristina Prästgärdet öster om ån till tomtplatser, och efterhand växte här "nya staden" med eget torg, Hökartorget eller Lilla torget upp. Snart var dock Köping åter på tillbakagång. En viss uppblomstring skedde under frihetstiden, då en ylle- och trikåfabrik med statsstöd inrättades i Köping 1734. Omkring 1750 fanns 216 hushåll i staden. Sjöfarten upprätthölls med hjälp av stadens 18 fartyg, men stor del av det utförda godset fraktades på pråmar ned till Mälaren. 1856 grundades Köpings mekaniska verkstad, som med några hundra anställda för lång tid blev en av Köpings viktigare arbetsgivare. (källa)
6. Att licentiera, från franskans licencier, var under frihetstiden en term för ståndsriksdagens avskedande av icke önskvärda riksråd. (källa)
7. Republiken Litauen bildades efter första världskriget, genom Versaillesfreden. Frihetstiden sträckte sig fram till slutet av 1930-talet då Litauen bland annat tvingades att gå med på sovjetiska truppers närvaro i landet. Vid inledningen av Operation Barbarossa 1941 intog tyska trupper Litauen, en ockupation som varade fram till 1944. Landet invaderades av Sovjetunionen i slutet av andra världskriget, ockuperades och tvingades bli en del av unionen fram till dess fall. (källa)
8. Mösspartiet, Mössorna, kallades ett svenskt politiskt parti under frihetstiden (1719–1772) som tävlade med hattpartiet om makten. Det uppstod som den naturliga reaktionen mot det nybildade hattpartiet och dess äventyrliga krigsprogram. Namnet mössor gavs redan 1737 åt anhängarna av kanslipresidenten Arvid Horns försiktiga fredspolitik, men något verkligt politiskt parti kom det inte att bli tal om förrän efter Horns fall och hattarnas seger 1739. Sedan den fallna regeringens anhängare hämtat sig från överraskningen, sammanslöt de sig efter motståndarnas mönster till ett formellt parti under ledning av det avsatta riksrådet Ture Gabriel Bielke, riksrådet Samuel Åkerhielm den yngre, prosten, sedermera biskopen Jakob Serenius med flera. Detta för att om möjligt förhindra krigsförklaringen mot Ryssland och utkräva hämnd på de som störtat Horns regering. (källa)
9. Under frihetstiden började kritiken mot kyrkan att växa bland folket. Politiska pamfletter blev då en naturlig del i propagandan mot religionen. Pamfletterna blev även att sätt att bilda opinion mot dåtidens politiker, om än i försiktig utsträckning. En bidragande faktor till pamfletternas stora användning i samhällsdebatten låg i att det rådande samhällsstyret med två partier, hattarna och mössorna, tillät öppen debatt och yttrandefrihet i högre grad än tidigare. (källa)
10. Parlamentarism i modern betydelse innebär som regel att parlamentet är folkvalt, vilket underförstår att rösträtten är allmän. Bland annat därför brukar 1917 framhållas som året då parlamentarismen drevs igenom i Sverige, även om det fanns inslag av parlamentarism vid regeringens tillsättning vid unionsupplösningen 1905 och vid regeringens tillsättning 1909 och 1911. Kungamakten hade dessutom försvagats dessförinnan, till exempel genom statsministerämbetets införande år 1876. (Se närmare om detta i artiklarna Sveriges historia 1866-1905 och Sveriges historia 1905-1914). Under frihetstiden valde också riksdagen riksråden i riksrådet (regeringen). Riksrådet kunde också med en majoritet av dess ledamöter omintetgöra kungens beslutanderätt i rådet. (Riksrådet var dessutom högsta domstol fram till Gustav III:s dagar!). (källa)