Frilloson Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet frilloson

1. Palnetoke, eller på skånska, Palnatoke, var en jomsviking och dansk hövding från Fyn som levde i slutet av 900-talet. Jomsvikingasagan är den äldre handskrift som mest berättar om Palnetoke. Sagan, som den föreligger i dag, är dock nedskriven i slutet av 1200-talet, trehundra år efter Palnetokes levnad, varför den utgör en tveksam källa, i synnerhet i sina detaljbeskrivningar. Enligt denna saga var Palnetokes farfar Toke, en storman på Fyn. Med Torver, sin hustru, hade han två barn, Åke och Palner, samt en frilloson Fjölner och en fosterson Sigurd. Kung Harald Blåtand låter sina män döda Åke då denne försöker gifta sig med Ingeborg, Ottar jarls dotter i "Götaland". Palner gifter sig då med Ingeborg och de får en son, Palnetoke. Namnet bör kunna härledas ur de två orden Palners Toke och Toke Palnersson. (källa)
2. Då hon återvände till Sverige gifte hon sig med Svantepolk Knutsson, som var frilloson till den danske hertigen Knut Valdemarsson. (källa)
3. Biskops Arnö omnämns för första gången under andra hälften av 1200-talet som Arnö. Egendomen har i slutet av 1200-talet förvärvats av kyrkan genom dess ärkebiskop i Uppsala. Den första ärkebiskopen, som nämns i anslutning till (Biskops-)Arnö heter Magnus Bosson. Han undertecknar år 1288 på Arnö ett indulgensbrev, det vill säga ett brev som beviljar avlat för dem som donerar medel till dominikanernas kloster i Sigtuna. Den första innehavaren man känner till är dock Birger jarls frilloson Gregers Birgersson, vars söner Karl, Knut och Magnus har avyttrat Arnö till kyrkan efter faderns död år 1276. Detta framgår av flera bevarade handlingar från 1290-talet, då bland annat ärkebiskop Nils Allesson får köpet av ön lagfaret på tinget i Hjälsta. Under ärkebiskop Olov Björnsson, ofta kallad den vise, byggs en borg, av vilken delar finns kvar än idag. Detaljer tycks ha hämtats från det samtidigt pågående domkyrkobygget i Uppsala. Den försågs med en ovanligt stor källarförsedd sakristia. Det rum som är bäst känt idag torde vara den så kallade gotiska salen, vilken alltid är tillgänglig för besökare. (källa)
4. År 1250 testamenterade Sveriges drottning Katarina Sunesdotter Söderköping till sin syster Benedicta. Historikern Kaj Janzon skriver i utredningen Medeltidsfällan att Bengta Sunesdotters make Svantepolk Knutsson, (som var frilloson till den danske hertigen Knut Valdemarsson) förde en (heraldisk) leopard i skölden (Svantepolk Knutssons vapen ses till vänster), och stadssigillets kattdjur kan därför misstänkas för nära släktskap med Svantepolks. (källa)