Frossa Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet frossa

1. Jordsvinen lever framför allt i trädfattiga trakter, stäpper, där det finns god tillgång på termiter. De gräver sig in i myrstackar och termitstackar för att frossa på deras inbyggare. Jordsvinen är i rörelse endast på natten. Dagen tillbringar de i omfattande jordhålor som de själva grävt ut. Förmågan att gräva är högt utvecklad. Jordsvinet behöver bara ett par minuter för att åstadkomma en håla som rymmer det helt och hållet. Det håller sig mycket väl fast i jorden med sina klor så att det är mycket svårt för en människa att dra fram det ur en sådan håla. Bredvid enkla hålor för tillfällig vistelse finns även mera komplexa bon med flera gångar. (källa)
2. Människans kroppstemperatur regleras framför allt av mellanhjärnan i ett område som kallas temperaturcentrum. Kroppstemperaturen påverkas också av levern och musklerna. Termoregleringen reagerar normalt genom termoreceptorer i huden, som sänder signaler till hjärnan, som svarar genom att till exempel framkalla frossa, gåshud, svettning eller beteenden som syftar till att värma eller kyla kroppen. Kroppen skapar hela tiden värme, vilket kompenseras genom att kroppen avger värme till omgivningen, eftersom kroppstemperaturen annars skulle öka med ungefär en grad i timmen. Förutom temperaturen i omgivningen, påverkas människans kroppstemperatur av inre tillstånd, däribland av mängden tyroideahormoner (ämnesomsättningshormoner), hög ämnesomsättning ger högre kroppstemperatur och lägre ämnesomsättning lägre kroppstemperatur. Vid fysisk aktivitet och stress ökar kroppstemperaturen tillfälligt. (källa)
3. Patienter med legionärssjuka har oftast feber, frossa och hosta, som kan vara torr eller slemproducerande. Vissa patienter har också muskelvärk, huvudvärk, trötthet, aptitlöshet, förlust av koordination (ataxi), och ibland diarré och kräkningar. Sjukdomsförloppet kan vara mycket svårt, och trots modern intensivvård förekommer en inte försumbar dödlighet. Legionella behandlas med antibiotika, närmare bestämt kinoloner eller makrolider. Diagnosen ställs på symptomen i kombination med antigenpåvisning i urin och bakterieodling samt PCR. (källa)
4. Användes förr som medel mot frossa. (källa)
5. De flesta bakterier kommer in i lungorna via små aspirationer av organismer, som finns i hals eller näsa. Hälften av alla normala människor aspirerar små mängder maginnehåll när de sover. Även om halsen alltid innehåller bakterier, finns där potentiellt infektiösa bakterier endast under vissa tidsperioder och förhållanden. En minoritet av bakterietyper, till exempel Mycobacterium tuberculosis och Legionella pneumophila når lungorna via kontaminerade luftburna små droppar. Bakterier kan även spridas via blodet. När bakterierna väl kommit in i lungorna kan de invadera utrymmena mellan celler och alveoler, där makrofager och neutrofiler (typer av vit blodkroppar) försöker bekämpa bakterierna. Neutrofilerna frisätter även cytokiner, vilket ger upphov till en allmän aktivering av immunsystemet. Detta leder till feber, frossa och trötthet, vanliga symtom vid bakteriell lunginflammation. Neutrofilerna, bakterierna och vätskan från omgivande blodkärl fyller alveolerna, vilket i så fall ger upphov till infiltrat på lungröntgen. (källa)
6. Inkubationstiden (från smittillfälle till symtom) är mellan 5 och 14 dagar, men kan vara så lång som 1 månad. Det är svårt att avgöra hur infektioner av C. psittaci påverkar människor hälsa eftersom symtomen liknar influensa eller lunginflammation. Det är inte alla infektioner som leder till lunginflammation. Bakterien kan spridas i hela kroppen och påverka olika organ (hjärta, lever, mag-tarmkanalen). Symtomen kan vara hög feber (upp till 40,5°C), frossa, huvudvärk, andningssvårigheter och hosta. Ibland kan även buksmärtor och mag-tarmproblem uppstå. Hos gravida kvinnor har ett flertal allvarliga komplikationer observerats så som hepatit, njurinsufficiens, sepsis och för tidig födsel. (källa)
7. Ananas, järpe - frossa och njut! Borgare snart är din saga slut!, vanligt slagord under 70-talets vänstervåg. (källa)
8. Inkubationstiden är vanligtvis 1-4 veckor, men kan i undantagsfall vara flera år. Svår frossa och plötslig feber är det vanligaste symptomet, men ofta också illamående, kräkningar, huvudvärk, diarré, sjukdomskänsla och muskelvärk. Sjukdomsbilden är svår att särskilja från vanliga virusinfektioner i tarmen och influensa. Eftersom det krävs laboratorieutrustning för att ställa en säker diagnos är det viktigt i malariadrabbade områden att alltid söka omedelbar sjukvård om feber skulle uppkomma. (källa)
9. Vitsippa har använts i omslag mot reumatiska besvär, ledsmärtor och frossa, ofta med hudirritation som följd. Inom folkmedicinen har vitsippan även använts mot fräknar. (källa)