Frälsejord Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet frälsejord

1. Hässle finns omtalat som sätesgård redan 1464. Från att troligen ursprungligen ha utgjort frälsejord blev egendomen under 1500-talet kronojord. Omkring 1622 bortbyttes den av Gustav II Adolf till släkten Wackerbordt och kom därpå genom köp och byten att passera genom släkterna Tott, Brahe, Ribbing och Hermansson. På 1720-talet ägdes Hässle av Johan Hermansson, professor skytteanus i Uppsala, och dennes hustru Margaretha Steuchia, dotter till ärkebiskop Mattias Steuchius. Deras dotter Anna Stina von Hermansson (1718-1782) gifte sig med arkiatern Nils Rosén von Rosenstein och genom köp övergick Hässle 1758 i släkten Rosén von Rosensteins ägo. I samband med detta köp övergick egendomen till att vara skattejord. (källa)
2. Frälsejord avsåg jord som var befriad från grundskatt. Tekniskt sett var även kyrkojord därmed ett slags frälsejord, men i praktiken har begreppet frälsejord främst använts om adelns jordar. Istället för grundskatten kunde adelsståndet besluta om "bevillningar" till statskassan, som beräknades efter jordinnehavet. (källa)
3. Begreppet "ofrälse" används främst i fråga om jordägande. Under 1700-talet blev det vanligt med ofrälse ägare av frälsejord. I moderna sammanhang anses "ofrälse" och "frälseätter" ålderdomligt och används endast i fråga om medeltida förhållanden. (källa)
4. Skattejord var förr den jord för vilken bönderna betalade grundskatt, och vilka de var ägare till, till skillnad från kronojord och frälsejord som ägdes av Kronan respektive Kyrkan eller någon adlig person. Ägaren av skattejord var med andra ord självägande. (källa)
5. Säterier blev genom dessa privilegier en så kallad kameral jordnatur, närmre bestämt sådan frälsejord som var befriad från all skattskyldighet till kronan. I denna mer exakta betydelse används ordet säteri dock mycket sällan numera, vilket beror på att de kamerala jordnaturerna och de på dem baserade grundskatterna (som bl a finansierade Indelningsverket) avskaffades åren 1893–1904. Ett säteri skulle enligt dessa regler omfatta minst 2 mantal jord som brukades direkt under säteriet, utöver den jord som brukades av eventuella frälsebönder. Skattemässigt skiljdes mellan jord som låg direkt underlagt säteriet, jord inom säteriets rå och rör, inom godsets ägor men brukades av frälsebönder och frälsejord som lydde under säteriet men låg längre bort från gården. (källa)