Vad betyder och hur uttalas fråndöma
Fråndöma uttalas från|döma fråndömde.
Fråndöma betyder arrendet fråndömdes honom el. han fråndömdes arrendet.
Ordformer och varianter av fråndöma
Aktiv
- fråndöma
- infinitiv
- fråndömer
- presens
- fråndömde
- preteritum
- fråndömt
- supinum
- fråndömande
- presens particip
- fråndöm
- imperativ
Passiv
- fråndömas
- infinitiv
- fråndöms
- presens
- fråndömdes
- preteritum
- fråndömts
- supinum
Perfekt particip
- fråndömd en
- ~ + subst.
- fråndömt ett
- ~ + subst.
- fråndömda den/det/de
- ~ + subst.
Alternativa böjningsformer passiv
- fråndömes
- presens
Fråndöma är ett verb
Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.
Hur används ordet fråndöma
Efter Sigismunds nederlag i striden mot hertig Karl 1598 fråndömdes Visingsborgs grevskap den dåvarande innehavaren, greve Erik Brahe, och överlämnades 12 december 1600 åt dennes bror Magnus. Även grevskapet Raseborg indrogs 1600 till kronan från greve Axel Stensson Leijonhufvud, men gavs samma år åt hans bror Mauritz, efter vars död hans hustru Amalia von Hatzfeld och barn behöll det till 1607, då det mot en avträdessumma gavs åt Axels son Sten.
Lars Siggessons sätesgård var Stora Sundby slott i Öja socken, Södermanland, beläget vid Hjälmaresund, där han uppges ha påbörjat byggandet av det nuvarande slottet 1546. Släkten Sparre af Rossvik var en adelsätt som hade en taksparre, som bestod av ett uppochnedvänt V, som vapensköld. Adelsätten Sparre af Rossvik var en svensk uradel från Västergötland som var känd sedan slutet av 1300-talet genom stamfadern Sigge Larsson (1442–1509). Väpnaren Sigge Laurensson, nämnd 1396–1417 till Simonstorp i Grolanda socken i Skaraborgs län. Namnet Rossvik kommer av godset Rossvik, som kom i släktens ägo 1533, ätten kallas ibland också Sundbysläkten, efter gården Sundby. 1519 tillhörde Stora Sundby marsken Lars Siggesson Sparre och hans son, rikskanslern Erik Larsson Sparre (1550–1600), ärvde slottet, men slottet blev år 1600 fråndömt honom och hans släkt. Hans änka, Ebba Pedersdotter Brahe (1555–1634), återfick det dock några år senare. Stora Sundby slott hade i slutet av 1500-talet tre våningar med tre torn och välvt tak. Slottet tillhörde i mer än 300 år släkten Sparre.
Ständerna fråndömer Kung Erik XIV med efterkommande tron och arvsrätt. Hertig Johan utropas som Kung Johan III.
År 1559 övergick kurvärdigheten i Kurpfalz på linjen Pfalz-Simmern till Fredrik IV, som anslöt sig till reformerta läran. Dennes far, Ludvig VI, hade en dotter, Maria, som var den svenske konungen Karl IX:s första gemål. Hans sonson, Fredrik V, mottog 1619 böhmiska kronan, men besegrades av kejsaren, som 1623 på en riksdag lät fråndöma honom hans land och kurvärdigheten, vilka båda överlämnades till Maximilian av Bayern.
