Frös Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet frös

1. På 1660-talet öppnades Café Procopé i Paris, den första glassbaren. Glassätandet blev snart en modefluga bland överklassen och 1676 kom de franska glass- och lemonadtillverkarna att träda ur sockerbagarnas skrå och bilda ett eget. René Antoine Ferchault de Réaumur kom att betyda mycket för glassens utveckling. Han utgav 1734 en skrift om glasstillverkning i vilken han skriver att frysningen måste ske långsamt för att inte isbitar skall bildas i glassen, och att man noggrant måste blanda glassen och skrapa loss glass som frusit fast på kärlets väggar för att få en jämn konsistens. 1751 införde Joseph Gilliers sorbetièren, en träbytta med inre behållare för glassen. Mellanrummet packades med is och grovt salt och glassen rördes i byttan tills den blev genomfrusen. M. Emy utvecklade i L'Art de Bien Faire les Glaces d'Office (1768) Gilliers sorbetiér genom att utrusta den med en vev och skovlar i byttan, så att glassen kunde vara i jämn rörelse medan den frös. (källa)
2. Gurka är ettårig och förökas genom frösådd. Den är i grunden en klängväxt, men har den inget att klänga på kryper den utefter marken. Möjlighet att klänga på något befordrar fruktbildningen. (källa)
3. Året utan sommar 1816, också omnämnt som "artonhundra-frös-ihjäl". (källa)
4. Som odlad kan idegranen förökas med frösådd eller genom sticklingar. Den lämpar sig väl för häckar och tål att tuktas hårt och bildar då nya skott. (källa)
5. Det första omnämnandet av jämtar är med största sannolikhet Frösöstenen (som restes under 1000-talet), där folknamnet förekommer i formen eątaląnt (Jamtaland). eąta (Jamta) är där en äldre genitivform av jämtar. En större germansktalande bondebefolkning fick Storsjöbygden under romersk järnålder, en befolkning som bland annat reste Mjälleborgen, en fornborg, på Frösön i slutet av 300-talet. (källa)
6. Fynd av andra koggar, dock mindre välbevarade än Bremerkoggen, finns på ett flertal platser i norra Europa: Zuiderzee och Almere i Holland, från Danmark Kolding, i Vejbystrand och den så kallade Lille Kreme-koggen. I Norge finns koggfynd från Sellöerne och i Sverige från Helgeandsholmen, Mollösund, Bossholmen vid Oskarshamn och Skanör. De två medeltidskoggarna Tvekamp av Elbogen och Enighet av Elbogen som byggdes i Malmö, finns sedan år 2014 i Västerås historiska skeppsmuseum vid Frösåkers brygga. (källa)
7. Lökkupol, lökformigt takparti, vanligen en plåt- eller spånklädd träkonstruktion. Lökkupoler är vanligt på kyrkor och basilikor i ortodoxa länder och det förekommer även på vissa barockkyrkor i exempelvis Österrike. Ett exempel är Vasilijkatedralen i Moskva. I Finland kan man se bland annat den ortodoxa kyrkan Uspenskijkatedralen nära hamnen i Helsingfors som har lökkupol i rysk stil. Av Sveriges kyrkor har bland annat Leksands kyrka en lökkupol. Lökkupoler är även vanligt på jämtska klockstaplar. Frösö kyrka, Håsjö gamla kyrka, Åre gamla kyrka och Ovikens gamla kyrka är några jämtska kyrkor med klockstaplar med lökkupoler. Även Östersunds rådhus och Jamtli har lökkupol för att associera till dessa. (källa)
8. En massgrav är en grav där det ligger många människor, ofta utan att namnen på dessa är utmärkta. Massgravar har varit vanliga vid exempelvis krig eller epidemier, då man inte haft tid att gräva individuella gravar. Pestgravar är vanligt förekommande. I Handöl finns en massgrav med en mindre del av de 3000 karoliner som frös ihjäl på fjället på vägen hem från Norge efter Karl XII:s död, den så kallade karolinermarschen, eller runt gårdarna i Handöl sedan de överlevt själva fjället. Massgravar är vanligt förekommande i samband med krig. Vid större slagfält har ofta de stupade efter ett slag begravts i massgravar. (källa)
9. Växten bildar utlöpare – i dagligt tal revor – som kan slå rot, men i mycket mindre grad än vad jordgubben gör. När man odlar smultron, brukar man därför fröså dem eller föröka dem genom att dela plantorna. Förutom de vanliga röda finns odlade former av skogssmultronet vars bär i moget skick är gröna, vita eller gula. (källa)