Frövita Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet frövita

1. Stammen används som virke, och av bladen flätar man tak och väggar till hyddor. Av blommorna får man söt nektar, som används som råvara till palmvin och palmsocker. Av fiberhöljet runt kokosnöten gör man exempelvis borstar, mattor och rep. Av själva nötskalet kan man tillverka skålar, skedar, smycken och andra konstföremål. I Asien är de vanligt att skalet förkolnas och används vid grillning. Frövitan i nöten är mycket näringsrik och ur torkad frövita, kopra, pressar man kokosnötsolja och pressåterstoden används som kreatursfoder. Oljan används för tillverkning av tvål, margarin, ljus eller det vi kallar kokosfett. I nöten finns också en läskande vätska, inte att förväxla med kokosmjölk. Palmvin kan jäsas av trädets sav. (källa)
2. De är 6–40 meter höga träd, vilkas 4- eller 5-rummiga baljfrukt innehåller frön som saknar frövita, men har en på stärkelse rik grodd. (källa)
3. De små fröna är under 1 mm långa och saknar endosperm (frövita). För sin groning är de beroende av att etablera kontakt med mykorrhizasvampar och genom dem få den näring de behöver. När plantan sedan når över marken blir den mer eller mindre självförsörjande. Visa arter fortsätter att parasitera på svampen men andra övergår till att bli symbiotiska. (källa)
4. Tallört lever som parasit på svamp och är alltså mykoheterotrof. Arten har liksom vissa andra ljungväxter mycket små (<, 1mm) frön som saknar endosperm (frövita). De har ingen näring att försörja grodden med utan måste få kontakt med en mykorrhizasvamp först. I detta fall utnyttjar den icke-fotosyntetiska växten svampen (och indirekt de mykorrhizabildande träden) för att få mineralnäring och vatten (från svampen) och kolhydrater (från träden). Tallört är specialiserad att leva på svampen Tricholoma (musseroner). (källa)
5. Trädet har bladen enkelt parbladiga med uddblad, småbladen sitter skiftesvis och tilltar i storlek mot bladets spets. Frukten är en rundad eller oval, glatt stenfrukt, vars yttre hölje är glatt, till en början grönt, slutligen svartbrunt, läderartat och brister vid mognaden i två hälfter. Innanför detta befinner sig den grunt gropiga, vedartade, hårda, grågula stenen, valnöten, som i sin nedre del är fyrrummig och i den övre ofullständigt tvårummig samt omgiver det nedtill fyrflikiga fröet, valnötskärnan, vilket saknar frövita, men i sina veckade, köttiga hjärtblad innehåller fet olja i betydlig mängd. (källa)
6. Merparten durumvete som odlas i dag är bärnstensfärgad och kornen är större än vid andra typer av vete. Durumvete har en gul frövita, vilket ger t.ex. pasta dess färg. En produkt som kan fås vid en speciell malning är mannagryn som består av ett granulat av frökärnan. Gryn gjorda av durumvete används till högklassig pasta och bröd. Det finns också en röd durumvete, som används främst till djurfoder. Odlingen av durumvete ger större avkastning än andra vetesorter i områden med låg nederbörd (300-500mm). Förbättrad avkastning kan erhållas genom bevattning, men det är inte så vanligt. (källa)
7. Hos växter, framförallt hos fröväxter, kallas embryot ofta för grodd. Hos fröväxterna återfinns embryot (grodden) i fröet, hos angiospermerna vanligen omgivet av näringsrikt endosperm (frövita). (källa)
8. Hos nakenfröiga växter, till exempel barrträd, bildas fröet från ett inte inneslutet fröämne, medan fröet eller fröna hos gömfröiga växter (blomväxter) är inneslutna i en frukt. Fröet kan variera i storlek frånästan mikroskopiskt litet, som hos orkidéer, till mycket stort, som hos vissa palmer. Normalt består fröet av grodd (embryo), näringsvävnad (frövita, endosperm) och fröskal. (källa)
9. Endosperm, eller frövita, är en vävnad som omsluter groddanlaget i fröet hos fröväxter och innehåller näring för groningen. (källa)