Fyr Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet fyr

1. En radiofyr är en radiosändare som sänder ut radiosignaler för att användas som navigeringshjälpmedel. De fartyg eller flygplan som ska använda radiofyren har instrument som kan identifiera radiofyren och ange i vilken riktning den befinner sig. Under det tidiga 1900-talet byggdes det upp kedjor av radiofyrar runt om i Europa, grupperade så att det i alla farvatten fanns flera pejlbara fyrar vars ortlinjer tillsammans kunde ge en tillförlitlig positionsbestämning. De var antingen rundstrålande (krävde en speciell pejlstation ombord) eller riktade (CONSOL-systemet, som kunde användas med hjälp av en vanlig radiomottagare). (källa)
2. Farologi är namnet på läran om fyrar. (källa)
3. Fyrvaktare kallas den person som ansvarar för att en fyrstation eller ett fyrskepp fungerar och underhålls. Fyrvaktaren svarar under en fyrmästare som har huvudansvaret för en eller flera stationer. (källa)
4. Fyrkaraktär kallas det sätt på vilket en fyr, ett fyrskepp eller ett sjömärke lyser och är mörkt på ett periodiskt sätt för att underlätta identifiering. (källa)
5. Vingar kring fyren är en svensk dramafilm från 1938 i regi av Ragnar Hyltén-Cavallius. (källa)
6. Nidingen var dock plats för en mängd strandningar och skeppsbrott och 1622 ålade danske kungen slottsherren på Varbergs fästning att anlägga en fyrbåk på Nidningen. 1624 beslutades att göra om båken till en dubbel vedeldad vippfyr. Att fyren blev dubbel antas bero på att man ville skilja den från de närbelägna fyrplatserna på Skagen och Anholt. 1635 blev vippfyrarna koleldade. (källa)
7. Från gårdsplanen ledde cementerade gångvägar till hamnen och till fyren. Uthuset inrymde separata vedbodar för de tre familjerna – förutom oljerum och materialbod. Matkällaren uppfördes i huggen granit med gavelröstena klädda med rödmålad panel. Även här hade varje familj sitt eget separata utrymme. Två mindre trädgårdstäppor anlades där familjerna kunde odla grönsaker. Matjord till dessa fraktades från fastlandet. Täpporna syns än idag, omgivna av skyddande stenmurar. (källa)
8. Fyrplatsen, en så kallad dubbelfyr med två 13 meter höga torn, etablerades år 1891 och ersatte de misslyckade dubbelfyrarna på Nordkoster. När fyrarna uppfördes blev de Sveriges första fyrar med betongtorn. (källa)
9. På 1800-talet drabbades många fartyg av strandningar på den blåsiga kuststräckan kring Smygehuk och Beddinge. Sjöfartsverket beslöt att placera en fyr på den sydligaste punkten för att ge fartygen en fast punkt att navigera efter. Uppdraget att konstruera den gick till Ludvigsbergs Mekaniska Verkstad i Stockholm, och den fraktades ner till Smygehuk där den monterades upp och togs i bruk 1883. Den är rund och byggd av nitade järnplåtar, med en höjd på 17 meter och en lysvidd på två nautiska mil. Om sikten understeg detta, hade fyrpersonalen som uppgift att starta mistluren för att varna fartyg. Fyren var ursprungligen utrustad med en trevekig fotogendriven lampa, men elektrifierades 1931 då en fyrapparat med 500 W elektrisk lykta installerades. Fyren avbemannades 1967 och togs därefter helt ur bruk 1975, då den ersattes av Kullagrunds fyr, som ligger till havs sydost om Trelleborg. Ägaren Trelleborgs kommun tände dock upp fyren igen 2001 och den är öppen för allmänheten. Den gamla fyrvaktarbostaden är ombyggd till vandrarhem och i det gamla mistlurshuset ("Tudehuset") arrangeras bland annat konstutställningar. Sommartid ordnas andakter i fyren, och platsen kan hyras för vigsel och dop. (källa)
10. Ett tiotal tjänstemän skrev därefter på listor som kritiserade Ahlmark som person i arbetet, vilket ledde till han fick yrkesförbud som kartograf inom Sjöfartsverket och tvångsförflyttades till verkets fyrverkstad för omskolning till elingenjör. Media tog upp fallet till ytterligare granskning när Ahlmark i september 1979 tjänstgjorde på fyren Ölands södra grund och han i pressen blev kallad Fången på fyren. Förhandlingar mellan TCO-S och Arbetsgivarverket om hans arbetssituation ledde till att han kunde återgå till arbetsuppgifter inom Sjöfartsverket men inte tilläts arbeta i sitt tidigare yrke som kartograf. Justitieombudsmannen Per-Erik Nilsson ansåg i ett initiativärende att sjöfartsverket handlat rätt ur sin synpunkt. Ahlmark hamnade i karantän utan några egentliga arbetsuppgifter. Tsesiskatastrofen gick genom hela rättssystemet och 1983 gav Högsta domstolen Ahlmark rätt i sak. Sjökortet var ett navigatoriskt hjälpmedel och felet i sjökortet orsakade olyckan. Lotsen fick postumt upprättelse liksom den ryske befälhavaren fick upprättelse. Staten förlorade och JK betalade ut fullt skadestånd till det ryska rederiet. (källa)