Fyrpartiregering Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet fyrpartiregering

1. Sverige har haft minoritetsregeringar ända sedan enkammarriksdagens införande 1971, förutom de borgerliga trepartiregeringarna under Thorbjörn Fälldin 1976–1978 och 1979–1981 samt den borgerliga fyrpartiregeringen under Fredrik Reinfeldt 2006–2010. Övriga regeringar, såväl socialdemokratiska som borgerliga, har de facto haft riksdagsminoritet. (källa)
2. I juni avgick miljöminister Olof Johansson ur den borgerliga fyrpartiregeringen efter beslutet att låta bygga Öresundsbron eftersom han tyckte att den skulle leda till ökad biltrafik. Centerpartiets övriga statsråd satt dock kvar i regeringen. (källa)
3. Efter att Radikale Venstre hade lämnat regeringen 1990 hade de länge stöttat de borgerliga partierna. Marianne Jelved bröt i egenskap av partiledare samarbetet med de borgerliga partierna för att istället låta partiet röra sig mot sin traditionella samarbetspartner, Socialdemokraterne. Efter att den borgerliga regeringen drabbats av en skandal, Tamilsagen, 1993 bestämde sig den dåvarande statsministern, Poul Schlüter, för att upplösa regeringen. En fyrpartiregering bildades samma år mellan Socialdemokraterne, Radikale Venstre, Centrum-Demokraterne och Kristeligt Folkeparti. Marianne Jelved utsågs till ekonomiminister, trots att hon inte är utbildad ekonom, samt till vice statsminister. Året efter, sedan Kristeligt Folkeparti lämnat regeringen, skulle hon även tilldelas posten som minister för nordiskt samarbete. Hon blev den första kvinnan i Danmark till att inneha samtliga av dessa ministerposter, utom den sistnämnda. (källa)
4. Westh blev åter jordbruks- och fiskeminister 1993, då Poul Nyrup Rasmussen bildade en socialdemokratiskt ledd fyrpartiregering. Han gjorde anspråk på att bli Danmarks EU-kommissionär efter Henning Christophersen men uppdraget tillföll Ritt Bjerregaard. Han blev tillfrågad om att bli Folketingets talman 1994, men han tackade nej och befattningen tillföll Erling Olsen. Han var därefter justitieminister (1994-1996) och slutligen transportminister (1996-1998). (källa)