Fälla Synonymer Betyder Uttal

• avverka
• hugga ner
• nedlägga

Hur används ordet fälla

1. Geparden har långa, tunna ben och en smal kropp. Trampdynorna är tjocka och täckta med fjälliknande hud. Huvudet är litet och runt och svansen är lång. Pälsen har en gulfärgad ton och är prickig i svart. Geparden kännetecknas av att den har "tårränder", det vill säga en mörk rand under ögat och regelbundna fläckar. Den mörka randen under och runt ögat är fördelaktig då den dämpar effekten av solljus så att geparden inte blir bländad då den främst jagar under dagen. Geparden är ett av få kattdjur som inte kan dra in sina klor fullständigt, på grund av det används de inte för att fälla bytet. Klorna hjälper geparden att få ett bättre grepp i marken när den springer. Geparden har en klo högre upp på benet som är längre och vassare så den kan hålla kvar bytesdjuret. (källa)
2. "Ryggtag" (också "livtag", "ryggkast" eller "ryggspänna"), "byxtag" (eller "byxkast", d.v.s. den nu normala varianten av glima) och "lösa tag" ("kampglima"). Stilarna kan också kallas ryggtagsglima, byxtagsglima och lösatagsglima. "Ryggtaget" var den vanligaste formen och överlever än idag på Gotland såsom "ryggkast" i de gutniska lekarna. Den går ut på att båda kämparna fattar om varandra med ett övertag och ett undertag och behåller greppet under hela kampen. Den som faller underst har förlorat. Byxtaget utgår, som namnet antyder, från ett grepp som tas i vardera kämpes byxor eller bälte. Den som lyckas fälla eller kasta den andre till marken har vunnit. Både ryggtaget och byxtaget brukar sammanfattas under samlingsnamnet "fasta tag". Den tredje varianten dog ut redan på medeltiden i Sverige och för ca 100 år sedan på Island. Det var den mest kamporienterade stilen. Här utgick man inte från ett fast grepp utan var fri att fatta om motståndaren hur som helst, d.v.s. fribrottning. Den som lyckas fälla eller kasta sin motståndare till marken och ta sig upp stående först, vinner. Denna variant har i dag återuppstått och fått ett slags renässans under namnet "kampglima/stridsglima" eller "combat glima". (källa)
3. De hade även hjälp av soldater (lokala bönder) för att bland annat föra båten, fälla träd och bära mätinstrument. (källa)
4. Merparten av isbjörnarna föds på land men lever till största delen på havsisen. Isbjörnen simmar gärna och kan ses simmande flera kilometer från land, men rör sig och jagar gärna på land. En isbjörn kan lätt fälla en människa. Björnen kan uppnå en hastighet av 40 kilometer i timmen då den springer på land. Vanligtvis går den med en hastighet av omkring fem kilometer i timmen. Isbjörnen kan bli 20–30 år gammal. (källa)
5. Där folk jagade för köttet och material försökte man fälla så många byten som möjligt med så liten ansträngning som möjligt, men i samband med nöjesjakten utvecklades en uppförandekod. I samband med nöjesjakt begränsade man sig på olika sätt för att ge bytet en chans att komma undan och minska bytets lidande. I uppförandekoden ingick att spåra och avliva skadat vilt och att inte vänta på bytet vid vattenhål eller saltstenar. När gevär började användas som jaktvapen kunde jägarna döda många fler djur mycket snabbare än tidigare. Med tiden utvecklades i de flesta länder lagar eller oskrivna regler som förbjöd jakt med alltför effektiva eldvapen som till exempel repetergevär. (källa)
6. Järnsulfat används även som fällningskemikalie i reningsverken för att fälla ut fosfor från avloppsvattnet. Det kan även användas vid målning av träfasader. Behandlingen ger träet en grå nyans som efter viss tid liknar den gråa yta som ses på gammalt trä. Det liknar lasering då träets yta och struktur finns kvar väl synlig efter behandling. En vanlig blandning är 700 gram järnsulfat i 10 liter vatten. Man kan tillsätta lite diskmedel för att minska ytspänningen så att blandningen bättre tränger in i träet. Sulfatet, vitriolen, ingår också i färgämnet falu rödfärg och diskuterades på 1700-talet ha viss rötskyddande och konserverande effekt. Men i själva verket så ger den dåligt skydd mot solens UV-strålar, inget nämnvärt skydd mot biologiska angrepp och inget skydd mot fukt alls. (källa)
7. När det används som pigment inom måleriet kallas färgämnet ibland för florentinlack eller florentinerlack. Det har då formen av ett färglack som framställs genom att man sätter ett avkok på koschenill till nyss fällt aluminiumhydroxid samt tvättar ur och torkar fällningen. Man kan också koka koschenill med alunlösning och fälla extraktet med soda eller pottaska. Florentinlack utskeppades förr huvudsakligen från Florens (därav namnet) och har vanligen utseendet av små toppformiga, lätta korn, vilka bör ha djup röd färg och vara lätt rivbara till ett fint pulver. Ju mera aluminiumoxid varan innehåller, dess sämre är den. En sådan sämre sort kallas kugellack och är vanligen ljusare till färgen, såvida inte färgämnet blivit förfalskat med krapp eller färnbock. Namnet florentinerlack kan även syfta på andra röda färglacker. (källa)
8. Merparten av världens kashmir kommer idag från Inre Mongoliet i Kina och från Mongoliet, men även från andra östasiatiska länder. På våren, då getterna börjar att fälla sin vinterull, kammas de för att ta hand om den duniga underullen medan den övriga ullen, det så kallade täckhåret, lämnas. Underullen tvättas och alla rester av skyddshår tas bort. (källa)
9. En motorsåg eller kedjesåg är en portabel, motoriserad såg som vanligen används för att fälla, kvista och aptera (kapa) träd. Motorsågar drivs av antingen en nätansluten elmotor eller en tvåtaktsmotor, även 4-takt finns. Själva sågarbetet utförs av en sågkedja med vassa skärlänkar som motorn driver medurs runt sågsvärdet. Tapparna mellan länkarna i kedjan smörjs genom att sågen pumpar ut särskild sågkedjeolja till svärdets spår. Kedjan kräver regelbunden filning med rundfil för att sågförmågan ska kunna upprätthållas. (källa)