Färjeställe Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet färjeställe

1. Innan Umeå blev stad 1622 gick kustlandsvägen från Röbäck norrut till färjeläget vid hamnplatsen vid Backens kyrka. Efter stadens grundande drogs vägen istället över Röbäcksslätten söder om Böle by och fram till ett nytt färjeställe på Teg, vid nuvarande Färjställsgatans mynning vid älvstranden. 1600-talets tegsbyar var utsträckta, med en tät bykärna i söder och en gles gårdsrad vid älven. Ända fram till sekelskiftet 1900 var Böle och tegsbyarna fortfarande klart åtskilda från varandra – inte minst för att det östra hemmanet i Böle by fungerade som militärboställe, vilket förhindrade en utveckling österut mot Teg. (källa)
2. Intill kyrkan finns en minnessten över Magnus Huss, "Vild-Hussen", ökänd för ragundakatastrofen, då en hel sjö plötsligen tömdes på vatten som spolade ned genom Indalsälvens dalgång. Huss drunknade året efter katastrofen och begravdes 1797 invid kyrkan, då hans döda kropp flutit i land vid Lidens färjeställe. Minnesstenen restes 1951 av släktföreningen Huss. (källa)
3. Färjstället: skådespel i tre akter (Norstedt, 1946). (källa)
4. På grund av sin brandfarlighet flyttades åren 1792–1797 de tre stora skeppsvarven – Öhmanska varvet, Oscarsvarvet och Scharinska varvet – från lägen nedströms stadskyrkan till Tegssidan av Umeälven. Tjärhovet behölls dock på norra sidan vid nuvarande Broparken ända till 1877, då även det av brandsäkerhetsskäl flyttades nära varven och färjestället på Teg, där även Västerbottens Ångbryggeri etablerats (Färjställsvägen och Tjärhovsgatan är minnen från den tiden). År 1840 beslöt Umeå sockenstämma att inköpa en första brandspruta, som 1854 följdes av två brandsprutor på Teg. (källa)
5. Han var son till lantbrukaren Per August Petersson och Emma Kristina Svensson och från 1933 gift med Mia Albertsen. Zilo började måla i 12–13 års ålder och fick sin första egentliga utbildning omkring 1903 av teckningsläraren John Mellander vid Tekniska skolan i Jönköping han fortsatte därefter sina studier för Axel Erdmann och Gunnar Hallström vid Valands målarskola i Göteborg 1910–1913 och vid Bessy Højers målarskola i Köpenhamn 1919–1921. Han vistades i Paris 1921–1922 där han bedrev självstudier vid de olika museerna och tecknade kroki tillsammans med Bror Hjort, Hilding Linnqvist och Vera Nilsson vid Académie de la Grande Chaumière. Efter Paristiden återvände Zilo till Köpenhamn där han var verksam fram till 1929. Hans första steg på konstnärsbanan var mödosamma och han gjorde inte det lätt för sig själv eftersom han fastnade i sin egen stil med målningar utförda i en naturalistisk stil med inslag av kubism. Tillsammans med Jöel Mila ställde han ut på Stora hotellet i Jönköping 1919 och tillsammans med Gideon Börje på Svensk-franska konstgalleriet 1924 och under Köpenhamnsvistelsen ställde han årligen ut i samlingsutställningarna på Charlottenborg och några gånger i Den Frie Udstilling samt medverkade i samlingsutställningar arrangerade av Norra Smålands konstförening och Södra Vätterbygdens konstförening. Separat ställde han bland annat ut på Galerie Moderne i Stockholm och Galleri Vinkel i Köpenhamn. I Jönköping anordnade Mäster Gudmunds gille en stor Zilo utställning 1935 och en stor minnesutställning med hans konst visades 1960 på länsmuseet i Jönköping och i samband med Smålandssalongen 1965 visades en minneskollektion i Värnamo. Bland hans offentliga arbeten märks oljemålningen Färjestället i Jönköpings rådhus och målningen Nedtagningen från korset för Ljungarums församling. Han var 1940 en av initiativtagare till bildandet av föreningen Södra Vätterbygdens konstnärer. Hans konst består av stilleben,porträtt, nakenstudier och kosmiska kompositionen. Zilo är representerad vid Moderna museet, Kalmar konstmuseum, Hallands Konstmuseum, Jönköpings läns museum, Arkivet för dekorativ konst i Lund, Jönköpings kommun och Huskvarna kommun och i ett flertal svenska och danska privatsamlingar. Hans sista stora konstverk hette Universum. (källa)
6. Vätö kyrka omtalas första gången på 1300-talet. Strax söder om kyrkan finns en ruin efter ett medeltidshus, kallat "Klostret". Byggnaden tillhörde Stockholms gråbrödrakloster och användes för förvaring av gåvor till klostret insamlade i Roslagen, och troligen även för gåvor som insamlats i Finland. Vid kyrkan låg tidigare färjestället från fastlandet till Vätö. Den förlorade dock sin funktion 1993 då färjan ersattes av den nya 17 meter höga Vätöbron. Här fanns tidigare även ankringsplats för de kyrkbåtar, som fram till 1800-talet användes av sockenbor från kringliggande öar. Fram till 1914 lydde Björkö, Arholma, Idö och Lidö till Vätö socken. Byn Harg har varit öns största och omfattat 10 mantal. Vid Håksnäs fanns Vätös enda herrgård, men den förlorade 1702 sin sätesfrihet. (källa)