Följe Synonymer Betyder Uttal

• eskort
• gäng
• karavan
• släp
• sällskap

Hur används ordet följe

1. Gana (sanskr. "skara", "följe", "rad", "anhang", "korporation", "grupp") används i flera tekniska betydelser inom den indiska litteraturen. (källa)
2. I administrativt hänseende var goden sina tingmäns hövding eller styresman och som sådan skyldig att ge sina underlydande skydd och bistånd (traust), samtidigt som de underlydande var skyldiga att hjälpa honom och hans följe (lið). Dessutom skulle goden upprätthålla ordning och fred bland tingmännen, heraðsstjórn, bilägga tvister mellan dem, värna var och en mot förnärmelser av en mäktigare motståndare, genomföra nödhjälpsåtgärder vid missväxtår, medge eller förbjuda gemenskap med främmande handelsfartyg, bestämma pris vid varors försäljning och så vidare. (källa)
3. Historiskt sett har en hovdam i Europa varit en kvinna av hög rang, men lägre än den kvinna hon varit anställd hos. Hon kategoriserades inte som en tjänare utan var av tillräckligt hög rang för att betraktas som ett sällskap. Hon utförde sekreterarsysslor, övervakade och gav order till tjänare, bistod med råd om etikett, assisterade och utgjorde följe vid ceremoniella tillfällen och sällskap till vardags. (källa)
4. Under medeltiden kunde termen husman förekomma som synonym till de vanligare termerna huskarl och hirdman som beteckning på medlemmarna av en kungs eller stormans följe. En annan tidig företeelse var att en man bodde med sin familj i ett eget hus som låg på en annans gård. (källa)
5. En kungsgård var en gård, som kungen hade till sitt förfogande för att på gårdens avkastning på plats kunna försörja sig och sin hird, sitt beridna följe. Skatt betalades ursprungligen enbart till krigsmakten. En kungsgård kan ibland omnämnas kungsladugård, som också kan syfta på de jordbruk som fanns i anslutning till kungliga slott. (källa)
6. Ett luciatåg är ett tillfälligt sammansatt följe som uppför en traditionell svensk musikalisk föreställning inom givna ramar. Luciatåg förekommer enbart vid luciatid, särskilt på morgonen på luciadagen den 13 december. (källa)
7. De äldsta manskörerna var de präst- och munkkörer som medverkade vid gudstjänster och andra ceremonier, även utom Europa. Inom kristendomen var tidigt manskörer, ofta tillsammans med gossröster, de huvudsakliga bärarna av flerstämmig sång a cappella. Redan under 1500-talet komponerades musik för manskör av etablerade tonsättare, som till exempel Orlando di Lasso och Palestrina, och alltsedan 1600-talet ingår manskörer som inslag i många operor där sångarna agerar till exempel: kungens följe, bönder, jägare, soldater, sjömän, präster och munkar. (källa)
8. Seden har tidigare haft en betydligt vidare utbredning. En schlesisk riddare beskriver 1578 hur han i Hertigen av Liegnitz följe under en övernattning i Nordtyskland bjuds att fullt påklädd övernatta hos en ung adelsdam, en i hans hemtrakter känd sed. Redan under 1600-talet börjar traditionen dö bort hos de högre stånden. I Danmark dog den ut på 1700-talet, även om den ännu under 1800-levde kvar på Fehmarn, Föhr och Sylt, trots återkommande förbud. Den holsteinska benämningen har varit fenstre, även i Holland har den förekommit under namnet Fenstring. (källa)
9. Bengtsson, Ingvar, Slog följe med dem: en bok om själavård och själasörjare. 3 uppl. Göteborg: Göteborgs stift 2005. (källa)