Synonym till förespråka
Vad betyder och hur uttalas förespråka
Förespråka uttalas före|språka -de.
Förespråka betyder tala för och förorda.
Ordformer och varianter av förespråka
Aktiv
- förespråka
- infinitiv
- förespråkar
- presens
- förespråkade
- preteritum
- förespråkat
- supinum
- förespråkande
- presens particip
- förespråka
- imperativ
Passiv
- förespråkas
- infinitiv
- förespråkas
- presens
- förespråkades
- preteritum
- förespråkats
- supinum
Perfekt particip
- förespråkad en
- ~ + subst.
- förespråkat ett
- ~ + subst.
- förespråkade den/det/de
- ~ + subst.
Förespråka är ett verb
Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.
Hur används ordet förespråka
Inom kunskapsteorin och vetenskapsteorin betecknar holism arbetshypotesen att kunskap är ett komplicerat system som skapats genom historien eller under livet, varför tron på absoluta sanningar avvisas. En grundtanke inom idéhistorisk vetenskap, och motsats till fundamentalismens grundtanke. Tanken är också en stomme i socialpsykologin, modern medicin, med mera. Det föreligger ingen motsättning mellan att vara holistisk i sin vetenskapssyn, och förespråka individualism i politiskt avseende.
En vanlig inställning var att acceptera dåtidens könsroller som självklara men att förespråka olika typer av förbättringar för hemarbetande kvinnor. Mer radikala personer menade att hemmafrun hölls fången i sitt ekonomiska beroende till mannen, att det var orättfärdigt att hon inte fick lön för sitt arbete och att hon fråntogs möjligheter till stimulans och utveckling av sina förmågor. Dessa menade att hemmafrun, kvinnan, betraktades som en människa utan eget förstånd och egen kapacitet samt hindrades från att delta i samhället i stort.
Hädelse, blasfemi, innebär att en person genom ord eller handlingar kränker något som anses heligt. I första hand brukar det handla om att uttrycka sig nedvärderande om någon religions Gud, men även att uttrycka förakt för religionens företrädare (präster, profeter, helgon etc). Skändande av religiösa platser och byggnader räknas ibland till hädelse. I utsträckt betydelse används ordet hädelse även om att man tycker, säger eller gör något som är emot vedertagen ideologi eller värdering, till exempel "Det är hädelse för en vänsterpartist att förespråka privatisering.".
"Elitist" och "elitism" kan ibland användas nedsättande av någon som inte tillhör eliten, eller av den som tillhör eliten men använder orden i cyniskt, retoriskt syfte för att förlöjliga eller kritisera ett agerande som utestänger någon på grundval av dennes bristande förmåga eller förutsättningar. Elitism kan av somliga ses som att förespråka exkludering av ett stort antal människor från privilegierade positioner eller makt.
Många gånger bygger nordismen på en ideologi som ser de stora kulturella likheterna mellan de nordiska länderna. Bland olikheterna ser många också möjligheterna att utnyttja det bästa från varje nordiskt land. Nordismen kan då förespråka ett starkt kulturellt samarbete mellan länderna. Även politisk nordism förekommer. I vissa mer extrema fall kan nordistisk politik gå ut på att skapa en nordisk union som innebär ett mycket tätt samarbete mellan nordiska länder. Många som förespråkar denna lösning vill lämna Europeiska unionen (EU) för att istället skapa en nordisk union som alternativ. Nordistisk politik går ofta ut på att skapa ett starkare nordiskt samarbete, ibland på bekostnad av de övriga internationella samarbetena. Det kan alltså gå ut på att skapa samnordiska tullunioner, och försvarssamarbeten men i stället delta mindre inom övriga internationella europeiska samarbeten. Det finns också de som vill slå ihop Norden till en stat, och bland dessa vill vissa ha enhetsstat och andra förbundsstat.
Från den filosofiska pluralismen, har begreppet införlivats i den politiska filosofin, där pluralism innebär att förespråka kulturell mångfald, minoriteters åsikter och värderingar, exempelvis ifråga om politik, religion, och kultur. Den moderna västerländska demokratin ses ofta som "pluralistisk (eller liberalism) demokrati", eftersom den bygger på fri åsiktbildning samt tanke- och religionsfrihet.
All statssocialism förkastades av 1800-talets liberalism, medan dåtidens socialister ville bygga hela det ekonomiska livet därpå. Det blev dock under 1800-talet allt vanligare att icke-socialister kom att förespråka en begränsad statssocialism, och en sådan kom också att genomföras i kapitalistiska stater, till exempel med avseende på skogar, vattenkraft, järnvägar, telekommunikation och dylikt. På samma sätt betecknades den under samma tid genomförda utvidgningen av den kommunala verksamheten som kommunalsocialism (se kommunalisering). Under 1900-talet blev statssocialismen helt genomförd i Sovjetunionen och andra socialistiska stater.
Barnarbete har historiskt varit det normala, men minskade kraftigt under 1800- och 1900-talen, då välståndet stigit, lagar stiftats mot barnarbetet, synen på barn ändrats till att förespråka lek och skolgång i stället för arbete, och då tekniken gått framåt och gjort barnarbetet mindre nödvändigt.
Dubbelmoral är en informell beteckning på att förespråka andra moraliska principer än de man tillämpar i sitt eget liv.
Förespråka på Engelska
- advocate, recommend
- advocate violence