Företal Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet företal

1. När Lundius 1700 utgav Loccenius latinska översättning av Upplandslagen, jämförde han i ett företal de grekiska lagarna med de gotiska och drog av detta slutsatsen, att Sveriges tidigaste lagar stammade från tider långt före Platon. I företalet till sin utgivning av Västgötalagen citerar Lundius ett fragment av Viger Spas flockar, som senare har ansetts vara uppenbart förfalskat. Dokumentet brann dock upp i den stora branden i Uppsala 1702, och Lundius lät ingen annan undersöka det. (källa)
2. Kristendomens väsende: sexton populära föreläsningar hållna vid universitetet i Berlin (översättning A. F. Åkerberg, med ett företal af Nathan Söderblom, Seligmann, 1900). (källa)
3. Harleys stora, 1701 grundlagda samling av sällsynta böcker och manuskript förökades hejdlöst av sonen Edward Harley, 2:e earl av Oxford och earl Mortimer, vilken av sin samlarmani drevs till ekonomisk ruin. Efter hans död såldes den dyrbart inbundna boksamlingen (50 000 böcker och nära 400 000 småtryck) till underpris åt en bokhandlare och skingrades sedan. Manuskripten inköptes 1753 för statens räkning och utgör nu The Harleian Collection i British Museum (katalog i 4 band, 1808–1812). Boksamlingen beskrevs i det av William Oldys med företal av Samuel Johnson utgivna verket The Harleian Miscellany (8 band, 1744–1746, ny upplaga i 10 band, 1808–1813). (källa)
4. En gyldenne Book, 1919. Andra upplagan i format 22 gånger 29 cm, med Företal av AE. (källa)
5. 1969 - Oäktingen, företal av Simone de Beauvoir, översättning av Eva Alexanderson, Stockholm: Bonnier. (källa)
6. År 1576 bröt schismen ut fullständigt, sedan kungen i början av samma år låtit trycka och sprida en ny gudstjänstordning, Liturgia Svecanæ Ecclesiæ catholicæ och orthodoxæ conformia, den så kallade liturgien. På grund av färgen på de tryckta exemplarens band kom den att kallas Rödboken (Idag skrivs den ofta som "Röda boken"). Den hade han själv tillsammans med Fecht skrivit. (Bokens titel och företal samt föreskrifterna för prästen, randanmärkningar och noter är skrivna på latin, men själva liturgin är skriven på både latin och svenska.) Denna mässordning skilde sig från den övriga, mindre ceremoniella "Svenska mässan" genom att omedelbart uppta en stor del av den romerska mässans innehåll. Korstecken, bugningar och altarkyssningar, som ansågs anstötliga för protestantiska ögon var dock borttagna. Det var om denna gudstjänstordning, som kampen därefter huvudsakligen fördes, därav även själva namnet på striden, vars innehåll likväl under några år (1576–1580) blev av vida större betydelse genom Johans samtidigt förda underhandlingar om ett direkt närmande till romerska kyrkan. (källa)
7. Prolog etablerar en kontext och ger bakgrundsdetaljer till en berättelse. Ofta är det en berättelse som hänt innan som vävs in i handlingen. Ordet kommer av grekiska πρόλογος prologos, av προ-, pro- före, och λογος logos, ord. Motsvarande begrepp på latin är praefatio. I de klassiska grekiska dramerna hade företalet, prologen, en stor betydelse, och utvecklades till ett slags litteratur i sig. Den klassiska betydelsen av prolog liknade mer den moderna betydelsen av förord. Prolog används inom litteraturen som en typ av förtext som innehåller något som är av intresse för det följande utan att vara en del av det. (källa)
8. Ett annat, sannolikt mycket gammalt vittnesbörd om ifrågavarande sagas tillvaro i norra Tyskland är ett litet nedertyskt kväde, "Konung Ermentriks dôt", vari skildras ett härtåg, som "Dirick" företog mot en frankisk konung, "Ermentrik". Sannolikt fanns det många kväden av detta slag. I varje fall kände, till följd av sachsarnas gamla kväden (fornkvæði), varje sachsiskt barn kung Didrik och hans kämpar, enligt vad det påstås i företalet till den norsk-isländska "Þiðrekssagan" från tiden omkring 1250. I Sydtyskland blev sådana smärre, folkliga kväden samlade och samarbetade till större dikter, först och främst "Nibelungenôt" (från omkring 1140), som ännu finns i en bearbetning från omkring 1210, nämligen den namnkunniga "Nibelungenlied", vars innehåll är Sigfrieds eller Sigurd Fafnesbanes bedrifter och hans banemäns, nibelungarnas, undergång vid besöket hos deras svåger Etzel, varvid Didrik spelade en huvudroll. Andra högtyska dikter och episoder som hör till Dietrich-sagokretsen är "König Ruother", "Walther und Hildegund" (från 1100-talet.), dikterna om "Ortnit" och "Wolfdietrich" (från 1225-30), om dvärgen "Laurin", "Der grosse Rosengarten", som också behandlar dvärgsagor (från 1250 eller senare), "Die Rabenschlacht" och "Dietrichs Flucht" med fler. (källa)