Författarskap Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet författarskap

1. Konkordans ('överensstämmelse', 'samstämmighet', 'samklang') är en alfabetisk lista över ord eller ting som uppträder i en skrift eller ett författarskap. Sådana förteckningar är av två slag, verbalkonkordanser (över ord och ordformer) och realkonkordanser (över tankar och begrepp). (källa)
2. Att rekonstruera ursprungstexten, eller den tidigaste i skrift omvittnade texten, genom att jämföra olika läsarter kallas ibland lägre kritik (synonym till textkritik), till skillnad från högre kritik som försöker gå bakom denna text genom att analysera innehållet i texten och spekulera om författarskap och redigeringar. (källa)
3. Nyklassicismen inspirerades av de arkeologiska fynden vid utgrävningarna i Pompeji och Herculaneum 1748 och av den tyske arkeologen Winckelmanns författarskap. I England hade skulptören John Flaxman, porslinsfabriken Wedgwoods "etruriska" servis och Adamstilen i heminredningen samtliga sitt ursprung i pånyttfödelsen av antikens klassiska motiv, ämnen och dekorutsmyckning. I Rom var skulptörerna Antonio Canova och Bertel Thorvaldsen nyklassicismens stora företrädare, och i Frankrike, där den kom att förknippas med revolutionen, Jacques-Louis David. (källa)
4. I Vishetens bok förklaras att döden kom in i världen genom djävulens avund. Andra Henoksboken, även kallad slaviska Henoksboken, innehåller hänvisningar till en väktarängel ("egregore") med namnet Satanael. Andra Henoksboken är en pseudepigrafisk text vars tidpunkt för tillkomst och författarskap är okänt. Texten beskriver Satanael som en fallen ängel och en ond ande som visste skillnaden mellan vad som är "rättfärdigt" och vad som är "syndigt". Första Henoksboken innehåller hänvisningar till Satariel (som tros vara densamme som Sataniel eller Satanael). Hans namn är likt de andra änglarnas namn - Mikael, Rafael, Uriel och Gabriel. (källa)
5. Trots vissa likheter med alexandrinska filosofer på 200-talet, blomstrade den äldre teosofin framför allt mellan 1510-talet och 1810-talet. Vissa ansatser hos 1300-talsmystiker som Eckhart och Johannes Tauler sammansmälte i den lutherske kyrkoherden Valentin Weigels andlighet och teologi med Paracelsus alkemiska världsbild. Weigelianismen fick en mogen och utvecklad form i Jakob Böhmes författarskap, och Böhme påverkade efter sin död anhängare inom många olika trossamfund, exempelvis den reformerte Georg Gichtel, anglikanerna Jane Leade och William Law, Württembergspietisten F. C. Oetinger, den romersk-katolske Louis Claude de Saint-Martin och många rysk-ortodoxa tänkare. Denna äldre teosofi intresserade den danske 1800-talsbiskopen H. L. Martensen, och har i modern tid bland annat beskrivits av professor Arthur Versluis vid Michigan State University i böckerna "Wisdom's Children" och "Wisdom's Book". (källa)
6. Termen lägre kritik används för att markera kontrasten mellan textkritik och "högre" kritik. Den högre kritiken sysselsätter sig med att fastslå författarskap, datum och plats för skrivandet av originaltexten. Den kan anta mer spekulativa former, såtillvida att den strävar efter att rekonstruera en ursprunglig text eller till och med muntlig tradition, liksom olika skikt i en given text, utan att ha stöd av manuskript som bär vittne om att sådana tidigare versioner förelegat. (källa)