Synonymer till författning
Vad betyder och hur uttalas författning
Författning uttalas för|fatt|ning -en -ar.
Författning betyder gå i författning om föranstalta om.
Ordformer och varianter av författning
Singular
- författning
- obestämd grundform
- författnings
- obestämd genitiv
- författningen
- bestämd grundform
- författningens
- bestämd genitiv
Plural
- författningar
- obestämd grundform
- författningars
- obestämd genitiv
- författningarna
- bestämd grundform
- författningarnas
- bestämd genitiv
Författning är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet författning
Det finns emellertid länder med ej skriven grundlag. Storbritanniens författning anses i allmänhet som det bästa exemplet härpå. I teorin kan det brittiska parlamentet fatta i princip vilket beslut som helst, utan att hindras av grundlagen. I praktiken begränsas dock den offentliga makten av en rad historiska beslut, såsom Magna Charta, av konstitutionell praxis och av "Common Law", den huvudsakliga engelska rättskällan, med principer som "habeas corpus".
Stjernquist, Nils (1995). Vår författning. Göteborg: Norstedts juridik .
En närbesläktad term är schism (grekiska schisma), som betecknade en mindre allvarlig söndring på grund av meningsskiljaktighet rörande författning, kyrkotukt och liknande. De första schismerna orsakades av novatianerna (på 200-talet) och donatisterna (på 300-talet). Den stora schismen år 1054 innebar att katolska och ortodoxa kyrkorna fördömde varandra. Under medeltiden gjordes ingen skillnad på heresi och schism. Kyrkan behandlade såväl den ena som den andra kyrkosöndringen som kätteri.
I början anslöt de sig till den lutherska församlingen Berthelsdorf. Efterhand anslöt sig allt fler pietister och separatister till församlingen, vilket skapade konflikter inom denna. Zinzendorf slog sig då själv ned på platsen och införde religiös endräkt genom att skapa vissa religiösa statuter, vilka enhälligt antogs 12 maj 1727. Zinzendorf blev tillsammans med friherre von Wattewille församlingens föreståndare. De nya statuterna och kyrkans omorganisation firades genom en högtidlig nattvardsgång 13 augusti 1727, vilket fortsatt firas som församlingens grundläggningsdag. Herrnhutismen var ursprungligen en inomkyrklig sammanslutning, men tvingades dels genom missionen och dels genom motstånd utifrån 1735 bilda ett eget kyrkosamfund, och införde ett biskopsämbete. Kyrkans namn blev Den förnyade brödrakyrkan. 1736 landsförvisades de ur Sachsen, men sedan bröderna 1746 erkänts som augsburgska religionsförvanter erhöll samfundet statligt erkännande i Sachsen. Samma år erkändes brödraförsamlingen i Storbritannien och dess kolonier, här kallade Unitas fratrum. Årtiondena efter Zinzendorfs död erhöll kyrkan genom flera synoders arbete en fast författning. Drivande var biskopen August Gottlieb Spangenberg. Den på synoden 1775 antagna författningen är den som sedan kommit att bilda grund för den fortsatta verksamheten.
I Karl XI:s husesynsordning från 18 juli 1681 förekommer husesyner stadgade inte bara för brukare av skattejord eller kronans landbönder, utan även för frälsebönder. En fullständig ordning för hållandet av husesyn finns angiven i kungliga reglementet 1696. Detta reglemente gällde dock bara officersboställen. Från denna författning liksom från 1681 års husesynsordning är de stadganden som i detta ämne finns införda i 1734 års lag, hämtade. Rätten till husesyn förekom långt in på 1900-talet för frälsehemman, men då hade den adliga jordägaren nämndemän med sig på synerna. Fastän husesynsordningen förlorade sitt lagrum, fortsatte i realiteten allmänt bruket att hemmansägaren förrättade husesyner även på skattehemman. Inspektioner av statlig mark och andra offentliga inrättningar har nu andra lagrum.
Högförräderi, ett förräderibrott, är en inom den straffrättsliga litteraturen – och i vissa strafflagar – använd benämning för brottsliga angrepp på statens författning, statsöverhuvudets ställning och statens område. I äldre tider förutsattes vanligen för högförräderistraff, att brottslingen var undersåte i det land, mot vilket han förbröt sig, eller annars av särskilda skäl var skyldig detta land trohet. Men denna förutsättning förekommer inte i nyare strafflagar. Straffet är enligt dessa i många länder för svårare fall dödsstraff (inte i Europa), för andra fall frihetsstraff på livstid eller viss längre tid. Samma straffmaximum gäller vanligen, vare sig gärningen stannar vid försök eller fortskrider till fullbordat brott. Redan förberedelser till högförräderi, särskilt högförrädiska stämplingar, och offentliga uppmaningar till detta brott är vanligen belagda med straff. Högförräderibrott mot staten till förmån för en annan nation kallas även landsförräderi, särskilt i samband med krig. Militärt landsförräderi och landsförräderi i samband med pågående eller hotande väpnad konflikt betecknas även krigsförräderi.
Instruktion (juridik) – en författning med bestämmelser om en myndighets organisation.
1829 befann sig Frankrike i regeringskris efter att den moderate konseljpresidenten greve Jean-Baptiste de Martignac tvingats avgå till förmån för den ultrarojalistiske hertig Jules de Polignac. Ett av de beslut som de Polignacs regering fattade för att vända opinionen till ultrarojalisternas fördel var invasionen av Alger i början av juni 1830, ett fälttåg som snabbt uppnådde sitt erövringsmål men däremot inte lyckades öka det folkliga stödet för regeringen eller kungen nämnvärt. Karl X såg den liberala majoriteten i Deputeradekammaren som ett hot mot riket och beslöt sig därför för att rensa kammaren på motståndare. För detta ändamål undertecknade han den 25 juli 1830 de så kallade juliordonnanserna. Som stöd för dessa åberopades författningens 14:e artikel, som gav kungen rätt att utfärda reglementen och förordningar nödvändiga för lagarnas verkställighet och statens trygghet. De fyra ordonnanserna, som publicerades den 26 juli, inkluderade kraftigt inskränkt tryckfrihet, deputeradekammarens upplösning, kommande nyval samt en helt ny vallag med höjd census. Resultatet skulle bli att den liberala medelklassen exkluderades helt och hållet från valdeltagandet.
4. mål om annan ersättning som enligt författning utgår av statsmedel, såvida ej författningen hänvisar den som gör anspråk på ersättning att vid tvist anhängiggöra talan hos allmän domstol eller expropriationsdomstol eller ersättning enligt författningen utgår till kommun eller annan kommunal förvaltningsenhet eller fråga är om ersättning eller hittelön enligt lagen (1942:350) om fornminnen.
Författning på Engelska
- constitution, statutes