Förfinska synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas förfinska

Förfinska uttalas för|finska -de.

Ordformer och varianter av förfinska

Förfinska är ett verb

Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.

Hur används ordet förfinska

Enligt Leif Höckerstedt har uppfattningen om finlandssvensken som en finne som andra blivit allt vanligare och ses som ideologiskt önskvärd bland finlandssvenskarna i de förfinskade områdena i huvudstadsregionen. Han själv ser finlandssvenskarna som inget annat än en svensk populations expansion till Finland och påpekar att finnar och finlandssvenskar delar en viktig politisk gemenskap men detta innebär inte en gemensam etnisk grupptillhörighet. Forskaren Charlotta Hedberg har presenterat likadana åsikter.

Namnet Säivis har ursprung från det samiska ordet "sävva" som betyder "hav, stor sjö". Sedan har ordet förfinskats och delvis också anpassats till svenskan, som står för det sista s:et i namnet. En annan förekommande stavning är Säjvis som t.ex. används på Googles kartor och det var även SCB:s namn på orten 1990.

Den gren av kristidsrörelsen som hade vuxit fram i Kalajokidalen grundade i augusti 1932 ett eget parti, Folkpartiet (officiellt Kansanpuolue, kallades på svenska även Finska folkpartiet). Grundandet stod i ett visst samband med hästupproret i Nivala någon månad tidigare. Folkpartiet sade sig i sitt först publicerade program, som hade en starkt populistisk anstrykning, bland annat understöda ett parlamentariskt och republikanskt statsskick samt krävde en nedskärning av antalet tjänstemän och av undervisningsväsendet, som ansågs alltför betungande för landets ekonomi. Till dess krav hörde vidare, att statsuniversitetet omedelbart skulle förfinskas och svenskan göras till ett frivilligt ämne i de finskspråkiga läroverken.

Ramstedt hade svenska som modersmål och talade finska med viss begränsning. Detta var till visst förtret, då Ramstedt ville vara helfinsk och brukade prata om att förfinska sitt namn till Rafu Raunistula. Ramstedt studerade vid industriskolan i Åbo och tog anställning som maskinkonstruktör, men tvingades ge upp yrket då han utsågs till syndabock när en ångbåt vid namn Volga havererade under sin jungfrufärd. Efter haveriet arbetade han inom diverse yrken, bland annat med livförsäkringar. Så småningom beslöt han sig att sikta på en karriär inom underhållningsbranschen. Han undervisades under en tid i sång av Pasi Jääskeläinen och visade sig vara mycket musikalisk, han skrev och komponerade sina egna sånger samt behärskade att spela både luta och gitarr.

Som mest fanns det 213 svensktalande invånare i Kronoborgs kommun och en svensk folkskola verkade i Sorjos. Eftersom de båda språkgrupperna kom bra överens och det vara vanligt med giftermål över språkgränsen började Sorjos sakteliga förfinskas, speciellt efter att järnvägsstationen öppnades 1908. Antalet svenskspråkiga uppgick till cirka 100 under 1900-talets början. Under Vinterkriget 1940 evakuerades alla 83 sorjossvenskar undan den sovjetiska ockupationen, liksom den övriga befolkningen i Karelen. Efter att evakueringen blev slutgiltig 1944 erbjöds sorjosborna mark på Storsarvlax gårds marker i Pernå, dels för att herrgården måste avstå kolonisationsjord, dels för att kommunen ville förbli enspråkigt svensk. Åtta familjer bosatte sig i Pernå, men har med tiden skingrats.