Förgyllning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet förgyllning

1. Vid ytans behandling är gravering och ciselering de vanligaste metoderna. Vid gravering skär man skarpa spår i ytan med sticklar. Ciselering sker med punsar, vilka med en ciselörhammare slås mot föremålets yta. Guillochering är en maskinell gravyrteknik. Mycket gamla dekorationsmetoder är filigran, granulering, touchering, niello, samt utsmyckning med emalj eller förgyllning. (källa)
2. Under 300-talet började nattvardsvinet undanhållas menigheten, något som slutligen bekräftades vid Fjärde Laterankonciliet 1215. Kalken som tidigare varit låg, vid och rymlig blev nu mindre, och på 500-talet fick kalken få en rik utsmyckning med förgyllning, emaljer, ädelstenar med mera. Dekoren nådde sin höjdpunkt under gotiken – under renässansen blev nattvardskalken åter enklare. (källa)
3. Talmi, även Talmiguld eller Talloisguld, en efter sin förste framställare (1840), fabrikanten Tallois i Paris, uppkallad mycket kopparrik legering (jfr mässing), som i form av bleck eller tråd pläteras med guld (se förgyllning). Namnet kan härledas från franska "Tallois-demi-or" (Tallois-halv-guld). (källa)
4. Bijouterier (bijouteri) (av franskans bijou 'ögonsten') är smycken av oädla och mindre dyrbara material. Dessa kan även vara tillverkade av icke-ädla metaller som överdragits med ett tunt lager guld eller silver, såsom guld på silver, doublé, plätering eller förgyllning, eller ha överdragits av material som liknar guld eller silver, såsom nysilver, rhodium, nickel samt koppar- och zinkblandningar. Bijouterierna är ofta trendigare och mer modebetonade än äkta smycken samt brukar masstillverkas. (källa)
5. Förgyllning innebär att ett föremål beläggs med ett tunt lager guld med hjälp av olika metoder. Även beläggning med guldfärgat material kallas ibland förgyllning även om inget guld förekommer. (källa)