Vad betyder och hur uttalas förgöring
Förgöring uttalas för|gör|ing -en.
Ordformer och varianter av förgöring
Singular
- förgöring
- obestämd grundform
- förgörings
- obestämd genitiv
- förgöringen
- bestämd grundform
- förgöringens
- bestämd genitiv
Förgöring är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet förgöring
Förgöring beskrivs i Svenskt folklivslexikon (1975) som en magisk handling som kunde orsaka människa eller djur skada till kropp eller sinne. Stundom kunde även växter och andra föremål förgöras. Vanligen var det de kloka eller trollkunniga förbehållet att kunna skada genom förgöring, men vissa andra personer, såsom sådana med ont öga, ond tunga eller otuktigt leverne, horor, hade egenskapen att, utan att vilja det, vålla förgöring.
En idéhistorisk bakgrund för häxjakten i Europa var "diaboliseringen" av maleficium (förgöring), dvs. att inslag i folkreligionen omtolkades för att korrespondera med demonologi som härstammade från klerikal miljö.
