Vad betyder och hur uttalas förmögenhetsbrott
Förmögenhetsbrott uttalas för|mögen|hets|brott.
Ordformer och varianter av förmögenhetsbrott
Singular
- förmögenhetsbrott
- obestämd grundform
- förmögenhetsbrotts
- obestämd genitiv
- förmögenhetsbrottet
- bestämd grundform
- förmögenhetsbrottets
- bestämd genitiv
Plural
- förmögenhetsbrott
- obestämd grundform
- förmögenhetsbrotts
- obestämd genitiv
- förmögenhetsbrotten
- bestämd grundform
- förmögenhetsbrottens
- bestämd genitiv
Förmögenhetsbrott är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet förmögenhetsbrott
Enligt den norska terminologin är Ran ett förmögenhetsbrott som kan beskrivas som stöld kombinerat med våld eller hot om våld eller i förening. Rån anses i Norge tillhöra de mest allvarliga brotten eftersom de medför en stark påverkan på de inblandade.
I den svenska medeltidsrätten straffades tjuvnad strängt, ofta med dödsstraff eller fredslöshet. Tjuvnad var ett vidsträckt begrepp som täckte allt innehav av individuellt bestämda materiella saker och ting som ägaren hade blivit av med. I och med 1864 års strafflag indelades egendomsbrotten i olika former, där stöld blev det centrala tillgreppsbrottet. Genom lagstiftning år 1890 skrevs bestämmelserna om stöld om och straffen mildrades. År 1942 reviderades egendomsbrotten som till exempel förskingring och andra förmögenhetsbrott som trolöshet mot huvudman. Bestämmelserna överfördes till Brottsbalken (1962:700), vilken trädde i kraft den 1 januari 1965.
Förmögenhetsbrott, även egendomsbrott, är ett brott som riktar sig mot enskilds egendom.
