Förmögenhetsfördelning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet förmögenhetsfördelning

1. Sismondi stod i många avseenden kvar på sin ursprungliga smithianska ståndpunkt, samtidigt som han ur etisk synpunkt opponerade sig mot den klassiska skolans starkt egoistisk-individualistiska anda. Skolans syfte var, enligt Sismondi, obegränsad produktion, men för förmögenheten ("la richesse") glömde den människan och hennes fysiska välbefinnande, och det senare måste enligt honom utgöra den ekonomiska vetenskapens mål. Han bekämpade åsikten att produktionens resultat i och för sig skapar efterfrågan, en uppfattning som främst företräddes av Jean-Baptiste Say. Med en i övrigt ohållbar särskiljning mellan nationalprodukt och nationalinkomst försökte Sismondi bevisa faran av en av maskiner alltmer främjad allmän överproduktion, vilken utgjorde orsaken till kriserna. Han lade synbarligen huvudvikten på frågan om förmögenhetsfördelningen, och i sin teori om "mieux-value" – ett slags merinkomst, som "den rike" tillskansade sig på "den fattiges", på den otillräckligt avlönade arbetarens bekostnad - kan han i viss mån anses ha föregripit Karl Marx mervärdeslära, trots att han inte hävdade att arbetet skulle vara den enda värdeskapande faktorn. I samband med denna åskådning stod hans förslag, att arbetsgivarna skulle åläggas att garantera arbetarnas försörjning vid sjukdom, arbetslöshet och ålderdom. Staten måste lagstifta om en dylik nödvändig lön och ingripa för en jämnare förmögenhetsfördelning i allmänhet. (källa)
2. Avskaffandet av arvsskatten kom att förvåna många men också glädja många företagare. Den utredning som berett frågan, Egendomsskattekommittén, föreslog först ett avskaffande av arvsskatten mellan makar, men hade förespråkat att skatten till andra arvingar skulle sänkas men finnas kvar, främst på grund av sin "utjämnande effekt på inkomst- och förmögenhetsfördelningen i samhället". Inför valet 2002 hade bara ett parti, Moderaterna, sagt sig vilja att ta bort arvsskatten, och ändå skulle en enig riksdag bara två år senare rösta för att Sverige skulle sluta beskatta arv. Att det fanns ett starkt engagemang i arvsskattefrågan från landets företagare och ett lika starkt stöd från allmänheten bekräftades senare av SOM-institutet vid Göteborgs universitet. I sin årsrapport för 2005 skriver institutet att arvs- och gåvoskatterna tillhörde de minst populära skatterna samt konstaterade: "Det tycks alltså ha funnits ett medborgerligt stöd för beslutet att avskaffa dessa skatter.". (källa)
3. Samhällets ekonomiska grund hotas, menar han, då liten tillväxt råder med ökade inkomstskillnader och förmögenhetsfördelning. Teknologiska framsteg torde inte återkalla 1900-talets tillväxt. (källa)
4. Jesper Roine, född 1971, är en svensk nationalekonom verksam vid SITE (Stockholm Institute of Transition Economics), Handelshögskolan i Stockholm. Roine disputerade 2002 vid Stockholms universitet och forskar om politisk ekonomi, inkomst- och förmögenhetsfördelning samt långsiktig ekonomisk utveckling. Han har, tillsammans med Daniel Waldenström vid Uppsala universitet, bidragit med statistik om den svenska förmögenhets- och inkomstutvecklingen under 1900-talet i World Top Incomes Database, som rönt stor uppmärksamhet i samband med att boken "Kapitalet i det 21:a århundradet" utgavs av den franske ekonomen Thomas Piketty. (källa)