Vad betyder och hur uttalas förortstrafik
Förortstrafik uttalas för|orts|traf|ik.
Ordformer och varianter av förortstrafik
Singular
- förortstrafik
- obestämd grundform
- förortstrafiks
- obestämd genitiv
- förortstrafiken
- bestämd grundform
- förortstrafikens
- bestämd genitiv
Förortstrafik är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet förortstrafik
Scania CN113 är en buss, främst avsedd för stads-/förortstrafik, från Scania, tillverkad mellan 1988 och 1999.
Kärnekull, som var son till skeppsklarerare Anders Andersson och Mathilda Reinholdsdotter, avlade studentexamen 1893 och avgångsexamen från Kungliga Tekniska högskolan 1898. Han var byggnadsingenjör vid landsvägs- och järnvägsbyggnader 1893–1904, vid Statens Järnvägar 1904–1906, verkställande direktör i Lidingö Trafik AB, disponent vid AB Lidingö Villastad, kontrollingenjör vid Lidingöbanans byggnad 1906–1915, arbetschef vid Ostkustbanan och statens järnvägsbyggnader 1915–1918, verkställande direktör vid Engelsberg–Norbergs Järnväg, disponent vid Avesta Järnverk, styrelseledamot i bland annat bruks- och gruvbolag 1918–1926, verkställande direktör och trafikchef, ban- och maskiningenjör vid Stockholm–Nynäs Järnväg samt hamnchef i Nynäshamn från 1926. Han var även verkställande direktör i Motorvagns AB i Nynäshamn och AB Nynäshamns skeppsmäkleri- och speditionskontor, auktoriserad skeppsklarerare i Nynäshamn, styrelseledamot i Ångfartygs AB Gotland och kronans ombud i trafikförvaltningen Slite-Klintehamn 1929–1932. Han var ordförande i byggnadsnämnden, vice ordförande i kyrko- och skolrådet, ledamot i taxeringsnämnden, kommunalnämnden och -fullmäktige i Lidingö köping 1907–1915 och ledamot av kyrkorådet i Ösmo församling 1928–1932. Han företog utrikes resor för studier av villastäder och förortstrafik, järnvägsmotorfordon, pontonbroar, ångfärjetrafik samt Nordsjö- och Östersjöhamnar.
891 mm är den spårvidd som var den vanligaste för smalspår i Sverige. Spårvidden 891 mm är unik för Sverige eftersom den utgick ifrån tre svenska fot och därför kallas dessa järnvägar även för "trefotabanor". Idag återstår endast Roslagsbanan med förortstrafik nordost om Stockholm i reguljär trafik samt ett antal museijärnvägar.
