Förskola Synonymer Betyder Uttal

• dagis

Hur används ordet förskola

1. Lärarutbildning finns vid flera högskolor i Sverige. Utbildning sker vid institutionerna för utbildningsvetenskap, som i sin tur kan vara olika döpt vid olika lärosäten. Lärarutbildningen för förskola, förskoleklass och åren 1-(5/)6 inom grundskolan, är på minst 210hp högskolepoäng. Lärarutbildningen för år (6/)7-9 inom grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen, är på minst 270 hp högskolepoäng. Behörigheter till gymnasienivå baseras på antal poäng, där svenska och samhällskunskap kräver 120 hp vardera till skillnad mot övriga ämnen där lärare med 90hp i minst två ämnen är behöriga. En lärare behörig på gymnasiet är alltså behörig i det som förr kallades högstadiet. (källa)
2. Numera är titeln vanligast inom högskola och universitet - högskolelektor resp. universitetslektor - men förekommer även inom gymnasium. En lektor vid ett gymnasium skall ha avlagt licentiat- eller doktorsexamen. Det kan ibland finnas lektorer även inom grundskola eller förskola. (källa)
3. På området finns Höjaskolan som är en skola med klasser från förskola till och med högstadium. (källa)
4. Barnträdgårdsverksamheten kom till Finland 1888. I Finland används alltjämt ordet barnträdgård för det som i Sverige numera kallas förskola, även om den vanligare moderna benämningen är dagvård. Utbildningen till barnträdgårdslärare motsvarar den svenska utbildningen till förskollärare. (källa)
5. De flesta kockar arbetar på restaurang eller i storkök på exempelvis ett fartyg. Kokerskor har traditionellt arbetat i storkök, exempelvis på ett sjukhus eller en förskola. Skillnaden mellan de två yrkesgrupperna har dock luckrats upp och idag kallas ofta den som lagar mat i storkök för kock. Det finns även kockar och kokerskor som är anställda i privathem. En kock kan assisteras av köksbiträden eller ekonomibiträden. (källa)
6. Sveriges kommuner har bland annat ansvar för förskola, skola, äldreomsorg, socialomsorg, fritids- och kulturverksamhet, miljö- och livsmedelstillsyn, vattenförsörjning, avfallshantering och bygglovsärenden. (källa)
7. I Sverige kallades utvecklingssamtal för kvartssamtal fram till 1995, eftersom de oftast var en kvart långa. Med lpfö 98 infördes utvecklingssamtal på gymnasie- och förskola. Samtalets syfte i skolan är att gå igenom en utvecklingsplan, ofta IUP (Individuell utvecklingsplan), för att se vilken framstegsutveckling och mål eleven uppnått. När utvecklingskraven uppfyllts går man vidare mot nya mål. Om eleven inte gjort tillräckliga framsteg för att uppnå målen gör man ett åtgärdsprogram, oftast med samma mål. (källa)
8. I Finland kallas motsvarande verksamhet förskola, medan den finländska verksamheten för barn under sex år, som motsvaras av förskola i Sverige, kallas daghem eller dagvård. (källa)
9. Förskola (fsk) eller dagvård är verksamhet med barnomsorg och utbildning för barn åren innan den egentliga skolgången inleds – den förra termen används i Sverige, den senare i Finland, i Finland används ordet förskola om det som i Sverige kallas förskoleklass. (källa)