Vad betyder och hur uttalas försoningslära
Försoningslära uttalas för|son|ings|lära.
Ordformer och varianter av försoningslära
Singular
- försoningslära
- obestämd grundform
- försoningsläras
- obestämd genitiv
- försoningsläran
- bestämd grundform
- försoningslärans
- bestämd genitiv
Plural
- försoningsläror
- obestämd grundform
- försoningslärors
- obestämd genitiv
- försoningslärorna
- bestämd grundform
- försoningslärornas
- bestämd genitiv
Försoningslära är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet försoningslära
Evangelisk betecknar kristna kyrkor och rörelser som betonar evangeliet, det vill säga Jesu "glada budskap", i synnerhet Nya testamentets försoningslära. Begreppet används ofta som självbeteckning av protestantiska samfund i Norden, såväl folkkyrkor som samtliga frikyrkor, bland annat i uttrycket evangelisk-lutherska kyrkor, vilket bland annat Svenska kyrkan kallar sig. Evangelisk är också ett uttryck för att man bygger sin lära på evangeliet i dess vidsträcktare mening, det vill säga Bibeln i sin helhet, till skillnad från den romersk-katolska kyrkan som i högre grad också erkänner traditionen som normerande.
Försoningslära är inom kristen teologi hur Jesu Kristi död på korset lett till försoning mellan Gud och människor.
