Försoningsoffer Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet försoningsoffer

1. Av grekiska anathema (ἀνάθεμα), ursprungligen anatithenai, "uppställa", uppställa som helgeskänk i ett tempel, utesluta, avlägsna, egentligen uppställande, helgande. Sedermera kom ordet att beteckna det helgade, tempelgåva, därefter allt det, vilket, liksom ett försoningsoffer till blidkande av Guds vrede, var vigt åt undergång och tillintetgörelse. (källa)
2. När Aslan utlämnar sig själv till att dö i Edmunds ställe är det en framställning av Jesu försoningsoffer/död på korset. Liksom Jesus uppstår Aslan därför "att om någon, som inte hade begått förräderi, frivilligt lät sig dödas i förrädarens ställe, så skulle Stenbordet rämna och döden arbeta baklänges.". (källa)
3. Kristna utsmyckade från första början sina katakomber med målningar av Kristus, helgonen, bibliska scener och allegoriska grupper. Katakomberna var vaggan för all kristen konst. De första kristna hade inga fördomar emot bilder, avbildningar eller statyer. Den uppfattningen har bestämt vederlagts av alla som studerat kristen arkeologi. Uppfattningen att de ska ha fruktat faran med avgudadyrkan bland de nykonverterade motbevisas enkelt av de kvarvarande bilderna och statyerna från de första århundradena. De kristna accepterade sin tids konst och använde den, så gott en fattig och förföljd grupp kunde, för att uttrycka sina religiösa uppfattningar. Från senare halvan av det första århundradet till Konstantin den stores tid begravde de sina döda och utförde sina riter i dessa underjordiska kammare. De kristna gravkamrarna med slätstrukna eller symboliska motiv – palmer, påfåglar, chi-rho-monogram, reliefer av Kristus som den gode herden eller sittande mellan helgonfigurer och ibland med genomarbetade scener ur Nya testamentet. Andra kristna symboler är duva (symboliserande den Helige Ande), offerlamm (symboliserande Kristi försoningsoffer), vinträdet (symboliserande den kristnes ovillkorliga kontakt med Kristus) och mycket annat. Dessa härrör från texter ur Nya testamentet. Andra vanliga utsmyckningar var girlander, band, stjärnor, landskap, som också hade symbolisk innebörd. (källa)
4. Kyrkorna inom Utrechtunionen tror på Kristi närvaro i eukaristin/nattvarden, så kallad realpresens, men förnekar både den romersk-katolska transsubstantiationsläran som förfäktar att brödet och vinet i mässan bokstavligen blir Kristi kropp och blod utan åtskillnad samt den lutherska konsubstantiation som menar att Kristus är "i, med och under" brödet och vinet. Inte heller delar Utrechtunionen den romersk-katolska synen att mässan är ett kontinuerligt upprepande eller förnyande försoningsoffer, mässoffer. Utrechtdeklarationen förtydligar att "den heliga eukaristins karaktär ska förstås på detta vis, nämligen att den samtidigt är ett offerfirande med vars hjälp de troende, genom att de mottar vår Frälsares lekamen och blod, också går in i gemenskap med varandra (1 Kor. 10:17)". (källa)