Försorg Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet försorg

1. Geografer söker inte bara svaren på hur jorden är beskaffad, utan de försöker också fastställa varför dessa platser i rummet befinner sig just där och om de hamnade där av naturens försorg eller som ett resultat av mänsklig påverkan. (källa)
2. Gille var en medeltida sammanslutning av människor, ett brödraskap där medlemmarna lovade varandra ett visst skydd. I modern form kan de liknas vid föreningar som bildades på olika plan i samhället och för olika behov, men de var samtidigt religiösa föreningar samt sjuk- och begravningskassor. Gillena höll även fester, gillesdrickningar vilka under senmedeltiden, då ätten och släkten börjat tappa sitt starka grepp om människornas liv och statsmakten och kyrkan i viss mån börjat dra försorg om människor, kom att bli gillenas viktigaste funktion. Gillet var ett av medeltidens mest specifika fenomen som fanns i stad såväl som på landsbygd. (källa)
3. Husbonderätt eller Husbondevälde var dels den - tämligen obestämda och med ofullkomliga skyddsmedel utrustade - makt inom familjen, särskilt över hustruns person och arbetskraft, som tillkommer mannen ("husfadern"), dels ock i tjänstehjonsförhållandet arbetsgivarens ("husbondens") befogenhet att inom skäliga gränser tillgodogöra sig tjänarens arbetskraft och att, i händelse tjänaren icke inställer sig i tjänsten eller rymmer därifrån, få honom genom myndighets försorg hämtad till tjänsten. Fattigvårdsstyrelsen har också haft en sådan rätt över vissa understödstagare eller deras män, eller föräldrar. (källa)
4. Termen har inte haft någon bestämd rättslig definition. Den måste dock skiljas från inhyses eller inhyseshjon, som ofta betecknade personer som inte kunde försörja sig själva utan genom det allmännas (socknens) försorg var utplacerade i andra hushåll, och backstugusittare. (källa)
5. Milstolparna var till en början oftast av trä. Stolpar i sten förekom redan på 1600-talet, men var dyra att resa, och kostnaderna gjorde att de blev ganska få, trots att de krävde betydligt mindre underhåll. Först omkring 1750 börjar stenar bli vanligare. I samband med gjutteknikens utveckling under 1800-talet kom milstolpar i järn att bli ett alternativ som var billigare än stenarna men ändå krävde ganska lite underhåll, och under 1800-talets andra hälft dominerar de helt bland milstolparna. Genom den nya Väglagen 1891 (som trädde i kraft 1895) upphörde föreskrifterna om milstolpars uppsättande. På 1870-talet infördes den nuvarande millängden 1 mil = 10 kilometer. Således var milstolparna en företeelse som infördes (1649) och avfördes (1891), alltså vid båda tillfällena i samband med förändringar av Sveriges gällande mil-längd. På olika håll sattes det upp Nymilstolpar och Kilometerstolpar genom vägdistriktens försorg, men det kom aldrig att bli konsekvent och allmänt rådande. (källa)
6. Svärdbärare eller grön svärdbärare (Xiphophorus hellerii) är en fiskart som tillhör familjen levandefödande tandkarpar (Poeciliidae). Den förekommer naturligt i Nord- och Centralamerika från Veracruz i Mexiko söderut till nordvästra Honduras och lever i såväl strömmande vattendrag som kanaler och dammar, företrädesvis med tät vegetation. Arten odlas allmänt som akvariefisk och har genom människans försorg spritts till många naturliga miljöer utanför sitt naturliga utbredningsområde, där den i många fall uppträder invasivt. Svärdbäraren används även för genetisk forskning. (källa)
7. Lag om bevakningsföretag (1974:191) (BevL), Förordning till lag om bevakningsföretag (1989:149) (BevF) och Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till lagen (1974:191) och förordningen (1989:149) om bevakningsföretag (FAP 573-1) reglerat bevakningsföretagens verksamhet. Staten har med stöd av samma författningar även rätt till insyn och kontroll av bevakningsföretagens verksamhet vilket i dagsläget sker genom länsstyrelsernas försorg. (källa)