Förstadssamhälle Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet förstadssamhälle

1. Han var son till mjölnaren Mauritz Roos och Alma Andersson och från 1918 gift med Olga Zetterberg. Han utbildade sig först till yrkesmålare och kom i kontakt med konstnärena kring Smedsudden (Smedsuddskolonin), vilket ledde in honom på konstnärsbanan. Han studerade vidare privat, samt vid studieresor till bland annat Frankrike, Italien och Tyskland. Sitt gamla yrke övergav han dock först 1925. Innan dess har hade han arbetat som dekorationsmålare i kyrkor och dessutom hunnit med två separatutställningar (1919 och 1929). Utställningarna vittnade om att Roos hörde hemma bland konstnärena i den första naivistgenerationen det vill säga Linnqvist, Hallström och Börje. Han skildrar liksom de andra Stockholms utkanter och förstadssamhällen som Gröndal, Hagalund och Sundbyberg, Alexander Roos ger sina samhällen mera ton av idyller och brukar ibland benämnas som stockholmsskildrarnas ärkeromantiker (F. Holmér). Lite typiskt för Roos är även att han ofta negligerade den topografiska sanningen och var betydligt djärvare än de andra naivisterna. (källa)
2. Under 1800-talets andra halva expanderade staden och tidigare lantliga områden bebyggdes. 1865 påbörjades styckningen av Ingemarshofs ägor som vid denna tid sträckte sig ända bort till Surbrunnsgatan. Ett förstadssamhälle med öknamnet Sibirien växte upp på de tidigare ängarna, bestående av illa byggda hus för den fattigare delen av befolkningen. Området reglerades i slutet av 1800-talet allt medan den gamla malmgården förföll. Ett hyreshus restes mot Roslagsgatan, framför huvudbyggnaden som då blev gårdshus. I början av 1900-talet omvandlades det till kaffebränneri, men 1906 brann den slutligen ned. (källa)
3. Ullén, som var son till kyrkoherde Vilhelm Ullén och Selma Carlsson, avlade studentexamen i Uppsala 1918 samt utexaminerades från Kungliga Tekniska högskolan 1923 och från Kungliga Konsthögskolan 1926. Han var anställd på olika arkitektkontor 1922–1929, tjänstgjorde vid Stockholms stads byggnadsnämnd 1927–1930, på Byggnadsstyrelsens kulturhistoriska byrå 1929–1930, på dess stadsplanebyrå 1933, var biträdande länsarkitekt i Stockholms län 1931–1934, byggnadskonsulent och byggnadsinspektör i förstadssamhällen till Stockholm, tillförordnad stadsarkitekt i Karlskrona stad 1934, arkitekt i Byggnadsstyrelsen samma år, stadsarkitekt i Karlskrona stad 1935–1962 och bedrev egen arkitektverksamhet där från 1962. (källa)