Vad betyder och hur uttalas förstärkningsresurs
Förstärkningsresurs uttalas för|stärk|nings|resurs.
Ordformer och varianter av förstärkningsresurs
Singular
- förstärkningsresurs
- obestämd grundform
- förstärkningsresurs
- obestämd genitiv
- förstärkningsresursen
- bestämd grundform
- förstärkningsresursens
- bestämd genitiv
Plural
- förstärkningsresurser
- obestämd grundform
- förstärkningsresursers
- obestämd genitiv
- förstärkningsresurserna
- bestämd grundform
- förstärkningsresursernas
- bestämd genitiv
Förstärkningsresurs är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet förstärkningsresurs
Räddningsvärn, eller brandvärn, är en förstärkningsresurs för en ordinarie kommunal brandkår, där brandmännen normalt består av frivilliga, men som också kan tas ut med tjänsteplikt. Formerna för beredskap kan skilja sig från kommun till kommun.
Myndigheter och länsstyrelser inom det civila försvaret har behov av frivilliga för att förstärka sina organisationer vid kriser, höjd beredskap och krig. Försvarsutbildarna utbildar kommunikatörer, CBRN-personal, hälsoskyddspersonal, förstärkningsresurser vid kärntekniska olyckor, skyddsvakter och räddnings- och röjningsstyrkor, civil sjukvård genom civila sjukvårdsinstruktörer där man bland annat har i uppdrag att utbilda tullverkets personal i akutsjukvård samt personer inom övriga frivilliga försvarsorganisationer. Utbildning sker på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
Skolans inre arbete, SIA, var en statlig skolutredning i Sverige åren 1970–1974. Dess syfte var bland annat att lösa problemen för de mest svagpresterande eleverna i framförallt grundskolan, och att förbättra skolmiljön. 1976 resulterade utredningen i en proposition, "Om skolans inre arbete m.m." vilken sedermera antogs av riksdagen. SIA-utredningens resultat resulterade bland annat i ett nytt statsbidragssystem för grundskolan med basresurser och förstärkningsresurs, samt samlad skoldag och fritt valt arbete (senare kallat fria aktiviteter). Vidare infördes begreppet åtgärdsprogram, vilket kommit att få en central betydelse i den senaste skollagen (2010:800), samt att SIA-gruppens definitioner av inre och yttre arbete lade grunden för placering i särskilda undervisningsgrupper och undervisning i form av anpassad studiegång.
