Försvarsberedning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet försvarsberedning

1. Hultqvist meddelade i januari 2017 att försvarsberedningen skulle påbörja sitt arbete med att ta fram sin försvars- och säkerhetspolitiska rapport till regeringen. Som ordförande för försvarsberedningen utsåg Hultqvist riksdagsledamoten och tidigare försvarsministern (1997–2002) Björn von Sydow. (källa)
2. I maj 2013 inkom riksdagens försvarsberedning med sin rapport inför försvarsbeslut 2015. Rapporten innehöll en omvärldsbedömning för överskådlig tid, innebärande 5-12 år framåt i tiden. Försvarsberedningen ansåg att ett enskilt väpnat angrepp mot Sverige var osannolikt även fortsättningsvis. Däremot fastslogs att situationen i Sveriges närområde var mera osäker än tidigare, bland annat ansågs Rysslands vilja till militär upprustning och politiska inriktning anses som oroande. Men att det är långt kvar till övningar av den storleken som Sovjetunionen genomförde. I mitten av juli 2013 blev det känt att Ryssland genomförde en beredskapsövning med 160.000 soldater. Övningen genomfördes tillsammans med Kina i östra delarna av gränslandet mellan de två länderna. Övningen var det största militärövningen i världen sedan 1967. (källa)
3. Regeringen beslutar sedan att Försvarsberedningen ska svara för samråd mellan företrädare för regeringen och företrädare för riksdagspartierna inför försvarsbeslutet. Myndigheternas planeringsunderlag och Försvarsberedningens rapporter utgör underlaget för regeringens försvarspolitiska propositioner. (källa)
4. Den 14 maj 2019 överlämnade Försvarsberedningen sin slutrapport till regeringen, där man föreslog hur det militära försvaret skulle utvecklas åren 2021–2025. Försvarsberedningen föreslog bland annat att två nya regementen skulle etableras för utbildning av territoriella förband. Som förslag till var dessa skulle förläggas föreslogs Falun, Härnösand, Sollefteå och Östersund. I Försvarsmaktens budgetunderlag för 2021 till regeringen föreslog Försvarsmakten återhållsamhet med att upprätta nya organisationsenheter på grund av stora investeringskostnader och långa ledtider gällande miljötillståndsprövning. (källa)
5. Annika Nordgren Christensen var mellan 1995 och 2009 ledamot i Försvarsberedningen. Hon avgick frivilligt våren 2009. Försvarsberedningen är ett samrådsorgan mellan regeringen och riksdagens partier. Hon har också suttit i Sveriges Radios styrelse samt styrelsen för insamlingsstiftelsen Kvinna till Kvinna. Sedan 1998 har hon arbetat som pr-konsult och kommunikationsstrateg, bland annat på Skylark PR, med inriktning miljökommunikation och opinionsbildning. (källa)
6. Persson fick sin arbetsförmåga erkänd av Kungl. Maj:t dels genom att sju gånger bli utnämnd statsrevisor, dels genom sitt inkallande i en stor mängd kommittéer, bland annat för sammanslagning av post- och telegrafverken (1899–1901), civila pensionskommittén (1899–1902), löneregleringskommittén (från 1902) och försvarsberedningarna (från 1911), liksom han från 1908 tillhörde Civilkommissionen. Av Skaraborgs läns landsting var han ledamot 1885–1892 och 1896–1922 (1902–1910 som vice ordförande och 1911–1919 som ordförande). Persson lämnade Andra kammaren efter urtima riksdagen hösten 1918. I hemorten innehade Persson flera offentliga uppdrag även efter riksdagstiden. (källa)
7. Kort efter sitt tillträde tillsatte den liberala regeringen fyra försvarsberedningar, som under ledning av stats-, krigs-, sjö- och finansministrarna skyndsamt skulle utreda försvarskostnaderna, härens och flottans betydelse för försvaret och övningstiden samt om besparingar var möjliga. I beredningen insattes de liberalas främsta män utanför ministären, spetsarna bland socialdemokraterna samt en moderat högerman i varje beredning. Militärsakkunniga tillkallades i mån av behov. Den politiska spänningen mellan stormakterna blev så stark att man på hösten 1912 väntade ett världskrig. De svenska krigsfartyg som fanns måste sättas i försvarsskick och en del av för detta avsedda kreditiv användas. I Finland anlade ryssarna strategiska järnvägar mot den svenska gränsen, och upptäckten av många ryska spioner inom Sverige ökade oron. Mot förväntan framlades dock inte något försvarsförslag vid 1913 års riksdag. Nära årets slut offentliggjorde omsider statsministern på ett möte i Karlskrona det liberala försvarsprogrammet: bland annat vinterutbildning av armén, upprättande av reservorganisationer, en större värnskatt för de bemedlade till stärkande av försvaret, humanisering av krigslagarna och inrättandet av ett militieombudsmannaämbete. Men på grund av de vallöften som de liberala riksdagsmännen (av statsministern själv på möten i Dalarna) gett före 1911 års val skulle frågan om infanteriets utbildning inte föreläggas 1914 års riksdag, utan först efter andrakammarvalet 1914. (källa)
8. När hemberedskap och prepping först började talas om i Sverige handlade det ofta om att klara sig under 72 timmar, alltså tre dygn. Tiden har skiftat men även problematiserats. Försvarsberedningens föreslog i december 2017 att individen ska ha en beredskap för att klara sin egen försörjning och omsorg under en vecka utan stöd från det offentliga. I Sverige är det en rekommendation och inget lagstadgat krav att man ska ha en hemberedskap för ett visst antal dygn. (källa)
9. Rydén var en energisk och flitig debattör och blev 1910 medlem av statsutskottet och 1912 ordförande på dess andra avdelning. Han var också medlem av socialstyrelseutskottet 1912 och av försvarsutskottet sommarriksdagen 1914 samt invaldes 1916 i hemliga utskottet. För kommittéarbeten var Rydén i ganska stor utsträckning tagen i anspråk. Han var medlem av andra försvarsberedningen 1911–1914 och av löneregleringskommittéerna för postverket 1912 och för järnvägarna sedan 1914 samt sakkunnig rörande inrättande av Socialstyrelsen 1912. (källa)