Försvarsberedskap Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet försvarsberedskap

1. Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap (RKE), inrättades 1928 som en svensk statlig myndighet med ansvar för fredstida planering och uppbyggnad av reservlager för samhällsviktiga råvaror. RKE grundades som en följd av de lärdomar Sverige dragit av första världskriget och den ransonering som då infördes. Man ansåg att inre oro och produktionsstörningar på detta sätt kunde minimeras. RKE samarbetade bland annat med Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) under det tidiga 1930-talet i praktiska försök med bildrift med generatorgas, gengas. 1946 övertogs bland annat RKE:s uppgifter av den 1947 nyinrättade organet Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap som verkade fram till 1962 innan den uppgick i Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF). (källa)
2. Under intryck av det då pågående andra världskriget ansåg regeringen att det fanns ett behov av att påskynda nyttiggörande av nya idéer och uppfinningar inom landet. Regeringen tillsatte därför en snabbutredning, som verkade under februari och mars 1940. Utredningen föreslog att en nämnd skulle inrättas i form av en egen myndighet under Handelsdepartementet i syfte att "främja och nyttiggöra uppfinningar och tekniska uppslag, vilka med hänsyn till deras möjlighet att med erforderlig snabbhet och rimliga medel tillgodose aktuella behov vore av värde för försvarsberedskapen och folkförsörjningen", och skedde också efter riksdagsbeslut. (källa)
3. Under 2010 ersätts värnpliktsutbildningen med en ny frivillig militär grundutbildning som genomförs för första gången 2011. Efter den 1 juli 2010 utbildas ingen med totalförsvarsplikt såvida inte Sveriges försvarsberedskap kräver det. Totalförsvarsplikten är dock tillbaka i Sverige från och med år 2018. (källa)
4. Dahlberg var sekreterare och ledamot i kommunala kommittér och styrelser i Malmö, sakkunnig i Finansdepartementet angående Tullverkets organisation 1912, ledamot av inkorporeringslagstiftningskommittén 1913, stadsplanelagstiftningskommittén 1916, ledamot och vice ordförande folkhushållningskommissionen 1916 och ledamot av produktionskommittén 1917 och 1918, ordförande i sjöfolkslönekommittén 1919, i sjölagstiftningskommittén 1919, i centrala skiljenämnden för arbetstvister 1920, i bolagsskatteberedningen 1928, i frihamnssakkunniga 1931, i clearingnämnden 1934, delegat vid internationella arbetskonferensen i Genua 1920, vid internationella checkkonferensen i Genève 1931, ledamot av skatteutjämningsberedningen 1930, av rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap 1932 och valutastyrelsen 1940. Dahlberg blev 1939 ordförande i Handelskamrarnas Nämnd, som konstituerades samma år. Från 1928 var Dahlberg ledamot av arbetsutskottet för Svenska nationalkommissionen för internationella näringsfrågor och ledamot av Styrelsen för svenska skeppshypotekskassan från 1929. (källa)
5. Hösten 1935 avgick Maria Dillner som flickscoutchef på grund av hälsoskäl. Hennes läkare ska ha förbjudit henne att fortsätta med uppdraget. Hon fortsatte dock som ordförande för Sveriges Flickscoutråd ytterligare en tid, liksom som medlem av WAGGGS World Committee. Även under senare tid var hon aktiv i Sveriges Flickors Scoutförbund, bland annat som förbundets representant i Kvinnornas försvarsberedskap och som talare på årsmöten. (källa)