Försvarspolitisk Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder försvarspolitisk, varianter, uttal och böjningar av försvarspolitisk

Försvarspolitisk synonym, annat ord för försvarspolitisk, vad betyder försvarspolitisk, förklaring, uttal och böjningar av försvarspolitisk.

Vad betyder och hur uttalas försvarspolitisk

Försvarspolitisk uttalas för|svars|pol|it|isk och är ett adjektiv -t -a.

Ordformer av försvarspolitisk

Böjning (i positiv) försvarspolitisk en ~ + subst. försvarspolitiskt ett ~ + subst. försvarspolitiska den/det/de ~ + subst. försvarspolitiske den ~ + mask. subst.

Försvarspolitisk är ett adjektiv

Adjektiv är en ordklass. Orden i denna ordklass anger egenskaper som stor eller grön, eller tillstånd som stängd eller öppen. Adjektiv talar om hur någonting annat (ofta ett substantiv) är eller uppfattas, till exempel "en fin bil". En vanlig minnesramsa (som även finns i många andra varianter) är: ”Adjektiven sedan lär, hurudana tingen är, till exempel sur och tvär.” Själva ordet "adjektiv" kommer av latinets adjectivum (av adjicere, tillägga).

Andra språk

Försvarspolitisk på Engelska

  • Defense policy

Hur används ordet försvarspolitisk

  1. I boken "Karl Gerhards bästa" från 1950 återfinns två av de verser som Karl Gerhard sjöng på sin första inspelning av kupletten: inledningsversen med "Jag sjunger om lärkor och sippor och sånt, ty nu ska vi vara, nu ska vi vara snälla. Som inte går över en viss horisont, så ingen behöver, ingen behöver gnälla" och den försvarspolitiska, och fyra verser till. (källa)
  2. Jonson blev riksdagsledamot efter Pia Hallströms död i oktober 2016. Han hade då en kortare tid tjänstgjort som hennes ersättare i riksdagen. I riksdagen har han bland annat engagerat sig i frågor som gäller skogsbruk, jordbruk samt försvars- och säkerhetspolitik. Han har varit verksam i justitieutskottet, utrikesutskottet och försvarsutskottet samt Nordiska rådet. I valet 2018 återvaldes Jonson till riksdagen och i juni 2019 utsågs han till Moderaternas Europapolitiske talesperson. I december samma år efterträdde han Beatrice Ask som försvarspolitisk talesperson och den 1 januari 2020 tillträdde han som ordförande i riksdagens försvarsutskott, vilket han var fram till valet 2022. Jonson utsågs i oktober 2022 till försvarsminister i regeringen Kristersson. (källa)
  3. Enligt regeringens försvarspolitiska inriktning 2016-2020 ska planeringen för civilt försvar nu återupptas. Planeringsarbetet ska utgå från att förmågan att hantera kriser i samhället i fredstid också ska ge en grundläggande förmåga att hantera krigssituationer. Strukturer och processer som används inom krisberedskapen bör så långt möjligt även användas i planeringen av det civila försvaret. (källa)
  4. Regeringen beslutar sedan att Försvarsberedningen ska svara för samråd mellan företrädare för regeringen och företrädare för riksdagspartierna inför försvarsbeslutet. Myndigheternas planeringsunderlag och Försvarsberedningens rapporter utgör underlaget för regeringens försvarspolitiska propositioner. (källa)
  5. Som medlem av folketinget har Bundsgaard innehaft en mängd poster i olika utskott, däribland i utbildningsutskottet och justitieutskottet. En av de viktigaste posterna hon har haft var som partiets försvarspolitiska ordförande och därmed som medlem av folketingets försvarsutskott. Hon tillträdde dock posten precis sedan ett stort försvarsavtal på fem år ingåtts, vilket gjorde att en stor del av försvarspolitiken var bunden till detta. Hon sade sig dock räkna med att hon under sin första tid som ordförande skulle komma att arbeta med att rätta upp på de problem som skulle komma att uppstå i samband med det nya avtalet. Och problem blev det när den socialdemokratiska finansministern Mogens Lykketoft planerade besparingar inom försvaret (c:a 50 miljoner dkr), kriminalvården (c:a 25 miljoner dkr) och polisväsendet. Dessa besparingar var en del av regeringens plan på att spara 500 miljoner danska kronor inom staten och planerades gå direkt till statskassan. Men de borgerliga partierna i folketinget ansåg att dessa planer gick emot det försvarsavtal som hade ingåtts tidigare under året och även i det ena regeringspartiet, Det Radikale Venstre, väckte finansministerns sparplaner en viss uppståndelse. Bundsgaard ansåg att besparingarna kunde genomföras om de inte påverkade försvarets aktiviteter och att pengarna i sådana fall skulle gå till vårdsektorn. (källa)
  6. Summan speglar inte enbart värdet av fästningen utan får också ses som ett allmänt krigsskadestånd. Som pant för skulden höll Danmark denna gång inte bara fästningen Älvsborg utan också städerna Lödöse och Nya Lödöse samt sex härader i Västergötland (Sävedal, inklusive Svenska Hisingen, det vill säga det senare Östra Hisings härad, Askim, Bollebygd, Ale, Vättle och Flundre). Fästningen var dock det försvarspolitiskt viktigaste eftersom detta var Sveriges enda hamn åt väster. Betalningen av denna andra Älvsborgs lösen skedde genom lån, extraskatter och intäkter från kopparhandeln. (källa)
  7. 24 januari – Sverige antar ett försvarspolitiskt beslut med neutralitetspolitisk omformulering. (källa)
  8. Energisäkerhet är ett försvarspolitiskt begrepp som av Internationella energirådet definieras som "oavbruten tillgång till energiresurser till ett överkomligt pris". FOI lägger också till parametrar som att energitillgången skall försäkra att "samhällets funktion nu och i framtiden inte skall äventyras". (källa)
  9. Kring sekelskiftet 1900 kom ett nytt försvarspolitiskt tänkande då centralförsvaret avlöstes av ett gräns- och kustförsvar. Man utnyttjade de sjösystem som omger Stockholm och säkrade passagerna mellan dem med ett 30-tal befästningar av varierande storlek. Försvarslinjen kallades på grund av sitt utseende för Korvlinjen. Bygget finansierades av privatpersoner som samlades i "Föreningen för Stockholms fasta försvar" och "Palmqvistska fonden till Stockholms befästande". Själva byggarbetena utfördes av militär, som stod under civil ledning. Sedan skänktes anläggningarna till militären. Försvarslinjen ingick i försvarsorganisationen fram till 1952. (källa)
  10. Efter undertecknandet av Parisfördraget påbörjades arbetet med att inrätta ett försvarspolitiskt samarbete. Den 27 maj 1952 undertecknades fördraget om upprättandet av Europeiska försvarsgemenskapen, som var tänkt att leda till inrättandet av ett gemensamt försvar. Den 30 augusti 1954 avslogs fördraget dock av Frankrikes nationalförsamling. Fördraget kunde därför inte träda i kraft, och utvecklingen av det europeiska försvarssamarbetet kom således att istället ske inom ramen för Nato och Västeuropeiska unionen. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.