Försäkringsväsen Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet försäkringsväsen

1. Börstidningen. var ett organ för handel, industri och sjöfart samt bank- och försäkringsväsende från 1888 kom ut 5 januari 1889 till 17 november 1900. Fullständiga titeln var Börstidningen /organ för Handel, Industri samt Sjöfart samt Bank och Försäkringsväsende. Tidningen började med Tillkännagifvande om tidningens utkommande, som gavs ut 13 juni 1888 för att bibehålla utgivningsbevisets gällande kraft totalt kom 3 provnummer ut 13 juni, 21 november 12 december 1888. (källa)
2. Såväl i nämnda förening och vid försäkringskongresser som i riksdagen gav Palme många uppslag av betydelse för försäkringsväsendet. Så till exempel föranledde hans motion i riksdagen 1895 om en mera ingående försäkringslagstiftning en riksdagsskrivelse, som hade till följd tillsättande af 1895 års kommitté. Ett av Palme i anledning av kommittébetänkandet inom Försäkringsföreningen framställt och av föreningen hos Kunglig Majestäts understött förslag gav uppslag till 1900 års skandinaviska kommitté för en gemensam försäkringslagstiftning, i vilken Palme blev medlem. (källa)
3. 28 april – De svenska socialdemokraterna ansluter sig till arbetarrörelsens efterkrigsprogram, de 27 punkterna , om den ekonomiska politiken efter kriget. Dess huvudpunkter är full sysselsättning, rättvis fördelning och höjd levnadsstandard samt större effektivitet och mer demokrati inom näringslivet. Man kräver också samhällsstöd åt allmännyttig produktion eller socialisering på områden där enskild företagsamhet anses medföra misshushållning eller monopolism. De konkreta socialiseringskraven gäller dock bara försäkringsväsendets förstatligande och tomtmarkens och hyreshusens gradvisa kommunalisering. (källa)
4. 28 april - De svenska socialdemokraterna ansluter sig till arbetarrörelsens efterkrigsprogram, de 27 punkterna, om den ekonomiska politiken efter kriget. Dess huvudpunkter är full sysselsättning, rättvis fördelning och höjd levnadsstandard samt större effektivitet och mer demokrati inom näringslivet. Man kräver också samhällsstöd åt allmännyttig produktion eller socialisering på områden där enskild företagsamhet anses medföra misshushållning eller monopolism. De konkreta socialiseringskraven gäller dock bara försäkringsväsendets förstatligande och tomtmarkens och hyreshusens gradvisa kommunalisering. (källa)
5. 28 april - De svenska socialdemokraterna ansluter sig till arbetarrörelsens efterkrigsprogram, de 27 punkterna, om den ekonomiska politiken efter kriget. Dess huvudpunkter är full sysselsättning, rättvis fördelning och höjd levnadsstandard samt större effektivitet och mer demokrati inom näringslivet. Man kräver också samhällsstöd åt allmännyttig produktion eller socialisering på områden där enskild företagsamhet anses medföra misshushållning eller monopolism. De konkreta socialiseringskraven gäller dock bara försäkringsväsendets förstatligande och tomtmarkens och hyreshusens gradvisa kommunalisering. (källa)
6. År 1913 antog hon erbjudandet att bli Sveriges första kvinnliga yrkesinspektris, dock med en viss tvekan inför uppdraget. Hon skulle ha hela landet som arbetsfält för att förbättra de kvinnliga arbetarnas hårda levnadsvillkor och omsätta lagstiftarnas intentioner till verklighet. Hon använde sig framgångsrikt av det hon lärt sig under utbildningen i England för att övervinna den ofta skeptiska inställningen hos dem hon ville hjälpa och även tveksamheten hos hennes chef. Hennes uppdrag och instruktion var omfattande. Hon skulle arbeta för att förbättra boende, mat, hälso- och sjukvård, sparande, bidrags- och försäkringsväsende hos de kvinnliga arbetarna. Dessutom skulle hon höja dem i "sedligt och intellektuellt avseende". Hesselgren lyckades inte fullfölja alla delar av det enorma projektet, men förbättrade villkoren för de kvinnliga arbetarna trots de hinder hon mötte. (källa)
7. Från 1900 till 1903 var han federal åklagare för New Jersey.. Från 1903 till 1909 var han delstatens kommissionär för bank- och försäkringsväsende. (källa)
8. Politi (undervisningsanstalter, banker, försäkringsväsende, hälsovård, fattigvård, fromma stiftelser m. m.). (källa)
9. Historiskt förekom kamrerstiteln allmänt i både näringsliv och offentlig sektor, särskilt vanlig var den inom bank- och försäkringsväsendet, i ämbetsverk och i kommunala förvaltningar. Framför allt avsågs högre tjänstemän med huvudansvar för organisationens räkenskaper, stort inflytande över dess förvaltning och inte sällan arbetsledning för övrig administrativ personal. (källa)
10. Det var till stor del rederibranschen som gav upphov till försäkringsväsendet genom att de, åtminstone förr, tog stora ekonomiska risker. (källa)