Förtona Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet förtona

1. Sjögren komponerade främst sånger med piano, violinsonater, pianostycken och orgelmusik. Särskilt är hans rika produktion av sånger markant och av hög kvalitet. Sjögren företer en individuellt romantisk typ i sin svärmiska, ofta aningsfullt förtonande lyrik, sin fantasiflykt och sin harmoniföring, som gärna rör sig kromatiskt samt i utvikande modulationer och enharmoniska förväxlingar, varvid han finner nya, fylliga, sällsamt uttrycksfulla och mattskimrande klanger, som avspeglar det andliga innehållet i sångerna. Hans sånger spänner över en mångfald av ämnen, han ägde förmågan att låta sig genomträngas av de mest olika stämningar och tolka dem vackert och karaktärsfullt. (källa)
2. Ekström studerade vid Konstakademien 1865-72 där han influerades mer av den franska traditionen, än av Düsseldorfskolan. Ekström begav sig därför till Paris våren 1876, då han med Oscar II:s understöd företog sin första studieresa söderut. Ekström levde i Frankrike till 1890, delvis i och omkring Paris (inkluderat Barbizon och Saint-Germain), delvis i Carolles, Normandie. Han blev genast en beundrare av Barbizonskolans mästare och framför allt av Corot, "den störste bland de stora" som han omnämner honom i ett brev till Olof Hermelin. Det upplösta valörmåleriet och silverdiset från Corots tavlor inspirerade Ekströms syn på naturen. I sina dukar från Frankrike skildrar han med lyrisk känsla landskapets stämning, ljusets spel i lövmassorna, färgskimret över ängar och vatten. Lyrismen stegras stundom till en romantisk styrka såsom i Kustlandskap i månsken från 1877. Under 80-talet fortsätter han mest i samma lyriska stil. Översvämning (i prins Eugens samling) är ett stort prov på hans förtonande ljusstudium och hans varma naturkänsla. Under denna tid skildrar han också landskapet enbart för formernas skull. Den känsliga stämningen har i regel försvunnit i de målningar som utfördes under vistelsen i Carolles som i "Franskt landskap". Dessa är dock mindre betecknade för Ekströms temperament än de mjuka, ljusdallrande stämningarna. Den ytterst fina ljusbehandlingen är hans särmärke bland de svenska friluftsmålarna. Han debuterade på salongen i Paris 1878 med Franskt landskap och var guldmedaljist vid Exposition Universelle 1889, med flera verk från sent 1880-tal. (källa)
3. Guérin debuterade i olika tidskrifter under signaturen M och blev känd först efter sin död, då George Sand 1840 i Revue des deux mondes offentliggjorde hans stora prosadikt Le centaur, som väckte uppseende för sitt egenartade sätt att lyfta naturbesjälningen upp i ett melankoliskt förtonande oändlighetsperspektiv. Utom en senare upptäckt prosadikt, La bacchante, utgörs Guérins övriga vittra kvarlåtenskap huvudsakligen av brev och dagböcker. Hans Oeuvres utgavs i två band 1930 av Henri Clouard. (källa)