Vad betyder och hur uttalas förvärvsmöjlighet
Förvärvsmöjlighet uttalas för|värvs|möj|lig|het.
Ordformer och varianter av förvärvsmöjlighet
Singular
- förvärvsmöjlighet
- obestämd grundform
- förvärvsmöjlighets
- obestämd genitiv
- förvärvsmöjligheten
- bestämd grundform
- förvärvsmöjlighetens
- bestämd genitiv
Plural
- förvärvsmöjligheter
- obestämd grundform
- förvärvsmöjligheters
- obestämd genitiv
- förvärvsmöjligheterna
- bestämd grundform
- förvärvsmöjligheternas
- bestämd genitiv
Förvärvsmöjlighet är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet förvärvsmöjlighet
Att finlandssvenskarna lämnade svenskbygderna i Finland, för att söka nytt hem i USA berodde på flera orsaker, främst var hopp om bättre förvärvsmöjligheter. Flertalet av finlandssvenska immigranterna i USA kom främst från två av svenskbygderna i Finland, Svenska Österbotten och Åland. Från andra delar av Svenskfinland var emigrationen mer måttfull. Hos den första generationen amerikafinlandssvenskar var den finlandssvenska självbilden och identiteten stark. De grundade egna helt svenskspråkiga föreningar och centralorganisationer, bland annat bildades Svenskfinska nykterhetsförbundet med underavdelningar i de flesta av USA:s stater. Dessutom grundades egna sjukhjälps- och understödsföreningar. År 1920 sammanslogs nykterhetsförbundet och sjukhjälpsföreningarna till en ny organisation med namnet Runebergsorden (engelska: Order of Runeberg). Orden var indelad i loger och vid slutet av år 1921 fanns sammanlagt 59 runebergloger. Medlemsantalet i dessa uppgick till 4 378 personer. Runebergsorden har spelat en stor roll till att amerikafinlandssvenskarnas finlandssvenska identitet har, i varierande, styrka förts vidare från den ena generationen till den andra. Att kunskaperna i svenska språket försvagades redan hos andra generationens amerikafinlandssvenskar betydde inte att gruppidentiteten försvagades nämnvärt.
Gustaf Ek var son till hemmansägaren Gustaf Ek och Lovisa Magnusson. Han genomgick folkskoleseminariet i Växjö och avlade folkskollärarexamen där 1906 och var 1907–1912 folkskollärare i Vetlanda. Sedan Ek 1910–1911 utbildats till lärare vid blindskola, blev han 1912 ordinarie ämneslärare vid Tomtebodaskolan. Vid sidan av sin tjänst fortsatte han sina studier, avlade 1915 studentexamen, 1918 filosofie kandidatexamen vid Stockholms högskola och 1921 filosofie licentiatexamen vid Lunds universitet. 1923 blev Ek rektor vid Tomteboda blindinstitut och förskolan i Tomteboda och 1926 även Skolöverstyrelsens inspektör för blindundervisningen. Han gjorde stora insatser inom blindundervisningen och deltog 1931 som sakkunnig i utredningen till blindvårdens ordnande och bidrog till den 1934 införda blindhetsersättningen. Ek var ordförande i 1936 års sakkunnighetsutredning om förbättrade arbetsförhållanden och förvärvsmöjligheter för blinda och döva och var från 1941 ledamot av Statens blindhetsdepånämnd. Han var 1921–1937 sekreterare i Kronprinsessan Margaretas arbetsnämnd för de blinda och från 1926 styrelseledamot i De blindas förening. Ek utgav ett flertal skrifter, bland annat Den svenska blindvårdens uppkomst och utveckling (1938).
Därefter var Petersen en tid politiskt aktiv inom Framsóknarflokkurin. 1988-89 drev hon, som social- och kommunminister, igenom lagar om lån och bidrag till gruppbostäder, förbättrade förvärvsmöjligheter för pensionärer och etablering av handikapp- och äldreråd.
